Lördag morgon var det Ranch Trail på schemat. Curt brukar tycka att Trail är alldeles för tråkigt och kan göra det hela lite roligare genom att låtsas vara rädd för alla saker. Han reagerade lite på bron men därefter bestämde han sig för att det var kul. Jag pratade hela tiden med honom och berömde hans fina insats. Han gjorde det utmärkt och vi tog en tredjeplacering på 70 poäng. Därmed låg jag och Magnus Nilsson delad tvåa.
På väg till stallet visade sig det jag befarat en tid. När Curt skulle gå in i stallet gick han rakt in i stalldörren med höger sida av huvudet. Visst att han kan vara slö och loj men inte på det viset. Jag anade genast oro med synen på höder öga och ringde Göran Åkerström. Vi möttes i veterinärstallet och gjorde flera olika tester. Tyvärr stämmer det. Curt har kraftigt nedsatt syn på höger öga. Han hade kraftigt försämrade reaktioner på den sidan och vi kunde också ana en grumlig lins. Förbannat tråkigt! Men jag kan inte annat än tänka på honom! Vilka enorma prestationer han har gjort!!! Alla frågetecken föll på plats och han har verkligen varit tapper! Hur denna underbara häst har ställt upp! Det tyckte jag i ochh för sig redan innan men tusen gånger mer nu! Att gå Cowhorse, Cutting, Trail, Timed Events, hoppa, allt och inte se ordentligt!
Hur illa det är med hans syn vet vi inte säkert förrän vi varit på klinik men bra är det inte. Jag har granskat massor med filmer på honom och rannsakat minnet och det är obestridigt något med synen på höger öga. Måndag morgon ringer jag Ultuna och ska dit fortast möjligt!
På eftermiddagen var en Cowhorse inplanerad men den kunde vi självklart inte rida. Jag kan inte utsätta honom för det nu när vi vet. Riskerna är alldeles för stora såväl för honom, mig och kalven. Och han har presterat nog! Jag kan inte be honom om något innan vi vet att han har förutsättningarna som krävs. Istället tog vi en mysig kvällspromenad tillsammans.. Och han var så kelig och go!
Under dagen kom Lotta, Wimse och Jens ner och de hade ingen plats att sova. De fick självklart bo i bussen och vi grillade tillsammans på kvällen. Mycket mat blev det så vi bjöd hej vilt över Axevalla. Tur att det fanns många hungriga munnar!
Lotta hade med sin hund, Yoga, som normalt sett inte gillar andra hundar. Hon har aldrig lekt eller gosat med andra hundar utan bara varit grinig och avvisande. Med Filip gick det super. Hon blev lugn och trygg i hans sällskap och hon till och med lekte. De gnagde ben tillsammans och slutligen sov de tillsammans i sängen! Så härligt att se en hund våga vara hund och verkligen trivas med det! Lilla Yoga har hittat sin vän och Filip ställde gladeligen upp. Han är så go, min lilla korv!
Hela dagen, kvällen och natten tänkte jag på min tappra lilla häst som bara ställer upp och försöker sitt allra bästa! Han har gjort sååå otroligt mycket mer än man någonsin kan ana och jag kan inte annat än vara ödmjuk och höggakta honom för den han är och hans enormt stora hjärta! Jag funderar självklart över de oförrätter jag gjort honom. De gånger jag korrigerat honom för "fel" som troligen bara berott på hans syn och mitt oförstånd. Och han bara förlåter mig! Visserligen har jag ändrat mig kollosalt sista åren och dessutom misstänkt synproblem och haft respekt för detta. Låtit honom informera och söka när han behövt men jag har säkerligen gjort honom oförrätt många gånger! Bara genom att försätta honom i situationer som han egentligen inte haft förutsättning för. Jag skäms och har lovat honom kraftig förbättring. Vi kan alltid bli bättre!
Jag har redan funderat länge på det och inte minst under denna helg, men nu har min älskade Vics Eternal Popcorn gjort sin sista start inom Cowhorse och Cutting! Troligen kvarstår endast Freestyle Reining för oss men jag tror inte han är det minsta ledsen för det och då är inte jag det heller. Nu har vi två avgörande anledningar, båda var för sig tillräckliga, till att inte fortsätta. En era är över men han har verkligen bevisat sin kapacitet och jag kan inte annat än vara tacksam för allt han gjort! Att tillhöra absoluta toppen i Cowhorse, utan att någonsin tränat på det eller ha full syn, det är verkligen en beundransvärd prestation!
