Ja, körigt är väl det minsta jag kan kalla det nu. Mycket jobb och mycket annat på en gång. Men som sagt, jag trivs bäst när det är som mest.
Först jobb från 5.00 till 16.30. Skulle sluta tidigare då jag endast hade tre vändor till Kista idag men icke... Då jag kört jord idag och skka köra sand imorgon så måste jag tvätta. Ffa med tanke på att det regnat ganska mycket idag. Väl tillbaka vid garaget vid 14.00 visar det sig att det var fler än jag som skulle tvätta. Handskotta flaken och göra så rent jag kan... 14.30 fortfarande lika lång kö. Klockan 15.30 ringde Maria, en spekulant på Doc som skulle komma en timma senare. 16.15 kom jag äntligen in i hallen. Tvätta fort som attan och ut och parkera.
Iväg mot hagen och möta spekulanterna. En väldigt trevlig familj som nu redan hade hunnit bekanta sig med Doc. Klockan 17.30 skulle kiropraktorn komma och titta på Curt så det var bara att hämta honom. Alla hästar hade börjat gå ner mot andra sidan av hagen så jag sprang för att hinna ikapp dem. Curt såg snart att jag var på väg och stannade. Min älskade Curt! Han väntade vackert på mig och vände sig t.o.m. Kick It upptäckte snart att jag var där och kom hon med. Curt blev sur och visade att det var hans matte! När jag kom ner till grinden drog alla hästar i full fart mot ängen. Men inte Curt. Han väntade snällt med mig. Då nästa spekulant skulle komma 18.30 så tyckte jag det var smidigast att ta med Doc till stallet. På med grimma på Curt så red jag efter de andra.
Spekulanterna såg lite oroade ut när jag kom på Curt med Doc som handhäst och tre lösa hästar. För mig är det vardag men alla uppfattar det nog inte så enkelt...
Så red jag ttill stallet. Curt kände sig utvald och klev nöjt på. Doc ville öka så ganska snart travade vi. Doc var lycklig som äntligen fick göra något kul! Vid stallet försökte vi få Doc att showa i hagen men det ville inte han. Så jag sprang med honom istället. Och han showade! Så fin han är!
Sedan kom Micke (kiropraktorn). Han letade och letade men hittade inga fel på Curt. Jag berättade då att det fanns tre hemligheter. Leta ännu mer. Ut och trava. Inga fel. Då berättade jag och Micke var chockad att det inte finns några spår från skadorna. Curt mådde finfint och Micke gissade på att han skulle bli 100år!
17.00 Dags att gå tillbaka till hagen. Jag ledde Curt och Erik tog Doc. På väg tillbaka ringde Kristina, nästa spekulant. Hon hann ner till hagen innan vi kom och mötte oss. En väldigt rar, go och ödmjuk tjej som jag genast tyckte om. Och hon tyckte om Doc. Två timmar senare stod vi fortfarande och pratade. Hon var nog på vippen att säga att hon ville ha honom direkt men jag avrådde henne att bestämma sig på plats. Jag hade gjort upp med de andra spekulanterna att vi skulle sätta igång Doc fredag kväll och att de skulle komma och rida på lördag. Jag berättade detta för Kristina och sa att hon skulle ringa senast lördag lunch om hon hade betämt sig innan. Jag förklarade också att jag inte visste hur jag skulle kunna särskilja dem om flera ville ha honom. Jag tycker inte att budgivning hör hemma när det gäller hästar. Och defenitivt inte högsta bud. Hästen går först och rätt hem är betydligt viktigare än priset.
Sedan hem, äta en liten macka och hopp i säng. Trött som få...
