Först o främst måste jag be om ursäkt för att det gått så lång tid sedan jag sist bloggade. Snart, snart är det stora projektet i hamn och då ska jag berätta!!! Projektet är i full gång och mycket är redan klart! Det blir riktigt riktigt bra!
Hästarna mår mer än väl! De stormtrivs med livet och alla är i riktigt gott skick!
Curt, min älskling, har haft det lite tufft under hösten med sin syn. Han har haft en invänjningsperiod där jag kunde se hur han fick jobba för att klara av dagen men han mådde hela tiden bra och var på superhumör. Dock har han bara velat gå på promenader och inte velat tränaa vilket jag respekterat helt. Nu, under sista veckorna, har ett stort lugn lagt sig i, på och kring honom. Han utstrålar sådan trygghet och livsglädje och mår verkligen hur fint som helst. Han har lärt sig hantera sitt handikapp i hagen och tillsammans med de andra hästarna. När de andra springer och leker i ljus eller mörker så anpassar han sig efter sin förmåga och mer än ofta väljer han att umgås med mig istället för de andra hästarna. Han som alltid varit så otroligt flockbunden!!! När han vill leka så ser jag tydligt hur han tar hjälp av de andra hästarna för att förstärka sina sinnen. Kick It är hans ena hälft och jag hans andra.
Jag var under en tid orolig för hur han skulle klara det, framförallt när han hela tiden blev sämre, men nu är jag fullständigt övertygad att han kommer klara livets utmaningar med bravur! Det finns bara en Curt och jag älskar honom av hela mitt hjärta!
En väninna sa häromdagen: "Det är så sorgligt att Curt förlorat synen. Ni hade kunnat nå stjärnorna tillsammans!"
Jag svarade: "Han är inte sorgsen så då är inte jag det! Han är nöjd med livet så då är jag det! Han saknar ingenting så då gör inte jag det! Han har redan gjort allt så vad skulle vi sakna? Tillsammans har vi nått stjärnorna otaliga gånger!
Visst, klart jag tänker på vad som hade kunnat bli av oss om han hade haft full syn och vi hade haft möjlighet att träna på kor! Men jag är mer än nöjd och faktiskt väldigt stolt över vad vi tillsmmans uppnått! Många många gånger mot alla odds! Motgångarna, oddsen och insatsen har varit väldigt höga men ingenting överträffar den kärlek och det band vi tillsammans har!
Ursäkta ordvalet, men FAN VAD JAG ÄLSKAR DENNA HÄST!!!! Jag är så tacksam för allt han gjort förr mig och oss och han är inte skyldig mig någonting! Jag har lovat honom ett par saker nu och en av dessa är att det är nu han, och enbart han, som avgör vad vi ska eller inte ska göra och jag ska hjälpa honom uppnå sina viljor!
På jobbet, som också tar mycket tid, är det toppen! Jag har fått en position och uppgifter som passsar mig perfekt och jag stormtrivs! Cheferna tycks vara nöjda med mina prestationer och jag har fått väldigt bra feedback! Ett större projekt är på väg mot sitt avslut och förhoppningsvis har jag då lyckats med ett riktigt lyckat projekt!
Återkommer inom ganska kort!
Många pussar o kramar!!!
2009-11-13
2009-09-20
Förlåt igen!
Mycket händer nu!!! Många stora projekt och väldigt mycket att göra! Vet inte hur jag ska hinna med allt men det är väldigt kul! Jag trivs som allra bäst när det är mycket. Just nu räcker dock inte tiden till allt som jag vill och bör göra men det går nog ihop sig till slut...
Fortfarande kan jag inte avslöja något om några projekt men lite kan jag berätta....
Jobbet är riktigt kul! Jag har fått en position som jag trivs i och kan utvecklas i. Hela tiden letar jag nya lösningar, effektiviseringar och inovationer. Det är det jag vill göra och trots att jag nu är anställd kan jag inte bara vara en lönelyftare utan måste hela tiden göra ett bättre jobb. Kollegor, ledning och kunder trivs jag också med och det är, den tidiga timman till trots, kul att gå till jobbet på morgonen. Bilen är väl kanske mindre rolig... en MAN..... Men när den väl fungerar är den riktigt trevlig!
Mitt antivåldprojekt rullar på och det har blivit en dell intervjuer. Senaste vaar riktigt rolig! Jag och reportern/journalisten/fotografen kom riktigt väl överrens och det hela drog iväg i tid. Ett dyng lite drygt.... Och många foton blev det! I förrgår fick jag del av fotona och de var UNDERBARA! Vilken skicklig fotograf!!!! Curt är så vacker och kraftful på bilderna att jag aldrig sett maken! Filip har sitt finaste uttryck och jag kan inte ens påstå att jag såg illa ut. Jag brukar inte bli så jättebra, tycker jag, på bilder men här var det toppen. Bilderna utsrtålar sådan lycka, frihet, glädje, samförstånd, gemenskap och framförallt kärlek!!! Jag får tyvärr inte ännu berätta vilken fotograf eller tidning jag pratar om men det kommer!!!
Mina fina älskade djur mår alla bra!!! Curt vänjer sig sakta samtidigt som synen sakkta blir sämre. Nästa helg ska vi hålla en uppvisning på en invigning och jag hoppas han klarar det utan oro med synen! Kick It och Lucy börjar närma sig en mer passande vikt och kan snart få gå ut på bete igen. Pelle och Skip håller sig riktigt fina och inga ålderstecken syns. Pelle ska snart tävla igen med Amanda. Gem har jag fortfarande inte hunnit hälsa på men hon mår, enligt uppgift, bra! Lollo, Alfred och Daisy leker livet för. De mår finfint och Alfred håller fast vid sina kilon.... Oliwer och Elliot skulle rida igår och innan vi visste ordet av hade Oliwer 7 år själv gått ner till hagen, tagit en grimma, klätt på Alfred och lett upp honom till bindstocken. Grimman satt alldeles för löst och grimskaftet var inte fastknutet men Alfred stod så snällt precis där Oliwer ville ha honom. Nu hade vi inte riktigt tänkt oss att en 7 årig liten pojke skulle hämta hingsten själv i hagen men det är underbart att se vilket "Dartmoorsence" han har! Han var så försiktig toch timid med Oliwer som handler och gjorde precis rätt hela tiden. Samma sak under ridningen! Jag beundrar denna lilla ponnys godhet!!!!!!
Style och Jamal mår också bra! Jamal är dräktig och beräknas föla någon gång i april. Riktigt kul ska det bli! Hugo och Taquita går på konstant bantning vid stallet och de trivs bra med livet. De är de enda som är installade. Akilles och Lilleman går på bete och Lilleman ser bättre ut för var dag! Hoppet stiger för honom!
Skruttis och Sture mår utmärkt och Skruttis väntas få bebis inom några dagar. Hon är bredare än hon är hög! Men hon älskar verkliggen att vara mamma så de tär väl på tiden att hon får få en kull. hon börjar bli till åren så det kanske är sista gången.
Så mycket mer kan jag inte berätta nu men det kommer.....
Många kramar till Er Alla!!!!
Fortfarande kan jag inte avslöja något om några projekt men lite kan jag berätta....
Jobbet är riktigt kul! Jag har fått en position som jag trivs i och kan utvecklas i. Hela tiden letar jag nya lösningar, effektiviseringar och inovationer. Det är det jag vill göra och trots att jag nu är anställd kan jag inte bara vara en lönelyftare utan måste hela tiden göra ett bättre jobb. Kollegor, ledning och kunder trivs jag också med och det är, den tidiga timman till trots, kul att gå till jobbet på morgonen. Bilen är väl kanske mindre rolig... en MAN..... Men när den väl fungerar är den riktigt trevlig!
Mitt antivåldprojekt rullar på och det har blivit en dell intervjuer. Senaste vaar riktigt rolig! Jag och reportern/journalisten/fotografen kom riktigt väl överrens och det hela drog iväg i tid. Ett dyng lite drygt.... Och många foton blev det! I förrgår fick jag del av fotona och de var UNDERBARA! Vilken skicklig fotograf!!!! Curt är så vacker och kraftful på bilderna att jag aldrig sett maken! Filip har sitt finaste uttryck och jag kan inte ens påstå att jag såg illa ut. Jag brukar inte bli så jättebra, tycker jag, på bilder men här var det toppen. Bilderna utsrtålar sådan lycka, frihet, glädje, samförstånd, gemenskap och framförallt kärlek!!! Jag får tyvärr inte ännu berätta vilken fotograf eller tidning jag pratar om men det kommer!!!
Mina fina älskade djur mår alla bra!!! Curt vänjer sig sakta samtidigt som synen sakkta blir sämre. Nästa helg ska vi hålla en uppvisning på en invigning och jag hoppas han klarar det utan oro med synen! Kick It och Lucy börjar närma sig en mer passande vikt och kan snart få gå ut på bete igen. Pelle och Skip håller sig riktigt fina och inga ålderstecken syns. Pelle ska snart tävla igen med Amanda. Gem har jag fortfarande inte hunnit hälsa på men hon mår, enligt uppgift, bra! Lollo, Alfred och Daisy leker livet för. De mår finfint och Alfred håller fast vid sina kilon.... Oliwer och Elliot skulle rida igår och innan vi visste ordet av hade Oliwer 7 år själv gått ner till hagen, tagit en grimma, klätt på Alfred och lett upp honom till bindstocken. Grimman satt alldeles för löst och grimskaftet var inte fastknutet men Alfred stod så snällt precis där Oliwer ville ha honom. Nu hade vi inte riktigt tänkt oss att en 7 årig liten pojke skulle hämta hingsten själv i hagen men det är underbart att se vilket "Dartmoorsence" han har! Han var så försiktig toch timid med Oliwer som handler och gjorde precis rätt hela tiden. Samma sak under ridningen! Jag beundrar denna lilla ponnys godhet!!!!!!
Style och Jamal mår också bra! Jamal är dräktig och beräknas föla någon gång i april. Riktigt kul ska det bli! Hugo och Taquita går på konstant bantning vid stallet och de trivs bra med livet. De är de enda som är installade. Akilles och Lilleman går på bete och Lilleman ser bättre ut för var dag! Hoppet stiger för honom!
Skruttis och Sture mår utmärkt och Skruttis väntas få bebis inom några dagar. Hon är bredare än hon är hög! Men hon älskar verkliggen att vara mamma så de tär väl på tiden att hon får få en kull. hon börjar bli till åren så det kanske är sista gången.
Så mycket mer kan jag inte berätta nu men det kommer.....
Många kramar till Er Alla!!!!
2009-09-06
Söndag! Mycket på gång...
Jag får börja med att be om ursäkt att jag inte bloggat nu på en vecka! Det är mycket som händer nu och flera projekt på gång! Återkommer när det är igång, om vi kommer så långt dvs...
Alla hästar mår bra och njuter av sensommarens väder utan bromsar! Curt har nu vilat lite för att vänja sig mer vid sin begränsade syn. Jag tycker han blivit sämre sista tiden men han mår alldeles utmärkt. Dock väldigt bestämda åsikter om när och hur vi ska träna! Kick It och Lucy har fått gå med de andra på kraftigt bete och det är knappast vad de behöver! Båda har "svällt" på mitten och får nu gå på bantning. Lite överhull gör inget om de inte belastas men mycket överhull är inte bra så nu ska de ner ett antal kilon. Lucy och Curt fick i söndags en reaktion på Johannesört eller Alsikeklöver och på Lucy var den ganska kraftig. Efter bara någon dag var de bättre och Curt är helt bra nu medan Lucy just blivit av med alla skorpor. Inom kort är sviterna av reaktionen ett minne blott! Förhoppningsvis är lilla fröken dräktig också!
Pelle är i gott skick och han verkar klara pälsbytet bättre nu än i våras! Han gick riktigt fint igår och han tycks trivas med bosal. Skip är riktigt fin och har inga spår kvar från hennes svacka i våras! Hon har ett gott hull och pälsen är riktigt fin trots pälsbyte och jag har goda förhoppningar att hon möter vintern väl!
Gem har jag inte sett på någon vecka men hon ska enligt uppgift må bra. Jag ska ultraljuda henne också så vi vet om hon är dräktig eller inte. Style och Jamal har jag heller inte sett på en tid men de ska också må bra. Jamal ska ultraljudas snarast möjligt och jag hoppas Style kan möta vintern utan besvär från magen. Men lite oroad är jag, det ska ju inte gå att bota en kronisk kolikhäst men vi tycks ha gjort det! Bara att fortsätta med förebyggande och hålla nogrann koll på honom när han plockas in från betet.
Alfred är som vanligt i gott hull....host host... men han mår väldigt bra och inte mycket hos honom är sig likt sedan han kom för dryga året sedan. Den hovspricka han, enligt förra ägaren, ska ha haft hela livet är helt läkt och inte ett spår finns. Han stormtrivs med sin fru och sitt föl i hagen och Daisy spenderar mycket tid med sin pappa. Lollo är också en helt annan häst och hon mår väldigt fint. Hon behöver en del stödfoder för att inte bli urmjölkad men hon är knappast ledsen över att få kraftfoder! Hon har helt och fullt kommit över sin oro och tycker numer om att visa upp sitt föl. Hennes tidigare rädsla för människor är också som bortblåst. När jag verkade henne idag stod hon lugnt och sov. För ett år sedan var hon övertygad om att man skulle skada henne.
Sist och minst, men inte minst.... har vi lilla Salix Dark Sugar, Lollo och Alfreds bebis som nu är 2.5 månader. Hon kallas Daisy och hon är riktigt lovande! Inte bara har hon en väldigt god exteriör! Hon har också ett enormt psyke! Då Lollo länge var orolig så har vi inte gjort något med Daisy. Hellre ingen erfarenhet än dålig erfarenhet och då Lollo var så utom sig av rädsla och panik så hade alla försök till kontakt kunnat bli väldigt fel. Sista veckan har syrran och mamma kliat på henne lite och hon har snabbt blivit mer nyfiken. Idag övervann hon alla tvivel och upptäckte hur mysiga människor är. Den i särklass snabbaste tämjning jag någonsin varit med om! 10 minuter! Sedan stod hon lugnt med grimma, lät sig ledas lite grann, klias och därefter verkade vi henne på alla fyra hovarna! Hon stod helt lugn, helt stilla och helt trygg som om hon inte gjort annat! Inte en gång sprattlade, sparkade, bråkade eller skyggade hon. Hon lät mig villigt lyfta hennes fötter såväl bakåt som framåt samtidigt som hon luktade på min keps. Helt otroligt psyke! Jag är kär! Hur ska jag kunna sälja denna lilla krabat? Kommer nog inte gå!!!
De övriga hästarna i stallet mår alla bra! Saras hingst blir sakta men säkert bättre och våra förhoppningar om en framtid hos honom växer för var dag! De har nu äntligen fått gå ut på bete när han är stark nog för att gå i kuperad hage.
O min älskade lilla Filip mår alldeles utmärkt likväl som mina goa katter!
Mycket glatt och kul!
Pussar och kramar
Alla hästar mår bra och njuter av sensommarens väder utan bromsar! Curt har nu vilat lite för att vänja sig mer vid sin begränsade syn. Jag tycker han blivit sämre sista tiden men han mår alldeles utmärkt. Dock väldigt bestämda åsikter om när och hur vi ska träna! Kick It och Lucy har fått gå med de andra på kraftigt bete och det är knappast vad de behöver! Båda har "svällt" på mitten och får nu gå på bantning. Lite överhull gör inget om de inte belastas men mycket överhull är inte bra så nu ska de ner ett antal kilon. Lucy och Curt fick i söndags en reaktion på Johannesört eller Alsikeklöver och på Lucy var den ganska kraftig. Efter bara någon dag var de bättre och Curt är helt bra nu medan Lucy just blivit av med alla skorpor. Inom kort är sviterna av reaktionen ett minne blott! Förhoppningsvis är lilla fröken dräktig också!
Pelle är i gott skick och han verkar klara pälsbytet bättre nu än i våras! Han gick riktigt fint igår och han tycks trivas med bosal. Skip är riktigt fin och har inga spår kvar från hennes svacka i våras! Hon har ett gott hull och pälsen är riktigt fin trots pälsbyte och jag har goda förhoppningar att hon möter vintern väl!
Gem har jag inte sett på någon vecka men hon ska enligt uppgift må bra. Jag ska ultraljuda henne också så vi vet om hon är dräktig eller inte. Style och Jamal har jag heller inte sett på en tid men de ska också må bra. Jamal ska ultraljudas snarast möjligt och jag hoppas Style kan möta vintern utan besvär från magen. Men lite oroad är jag, det ska ju inte gå att bota en kronisk kolikhäst men vi tycks ha gjort det! Bara att fortsätta med förebyggande och hålla nogrann koll på honom när han plockas in från betet.
Alfred är som vanligt i gott hull....host host... men han mår väldigt bra och inte mycket hos honom är sig likt sedan han kom för dryga året sedan. Den hovspricka han, enligt förra ägaren, ska ha haft hela livet är helt läkt och inte ett spår finns. Han stormtrivs med sin fru och sitt föl i hagen och Daisy spenderar mycket tid med sin pappa. Lollo är också en helt annan häst och hon mår väldigt fint. Hon behöver en del stödfoder för att inte bli urmjölkad men hon är knappast ledsen över att få kraftfoder! Hon har helt och fullt kommit över sin oro och tycker numer om att visa upp sitt föl. Hennes tidigare rädsla för människor är också som bortblåst. När jag verkade henne idag stod hon lugnt och sov. För ett år sedan var hon övertygad om att man skulle skada henne.
Sist och minst, men inte minst.... har vi lilla Salix Dark Sugar, Lollo och Alfreds bebis som nu är 2.5 månader. Hon kallas Daisy och hon är riktigt lovande! Inte bara har hon en väldigt god exteriör! Hon har också ett enormt psyke! Då Lollo länge var orolig så har vi inte gjort något med Daisy. Hellre ingen erfarenhet än dålig erfarenhet och då Lollo var så utom sig av rädsla och panik så hade alla försök till kontakt kunnat bli väldigt fel. Sista veckan har syrran och mamma kliat på henne lite och hon har snabbt blivit mer nyfiken. Idag övervann hon alla tvivel och upptäckte hur mysiga människor är. Den i särklass snabbaste tämjning jag någonsin varit med om! 10 minuter! Sedan stod hon lugnt med grimma, lät sig ledas lite grann, klias och därefter verkade vi henne på alla fyra hovarna! Hon stod helt lugn, helt stilla och helt trygg som om hon inte gjort annat! Inte en gång sprattlade, sparkade, bråkade eller skyggade hon. Hon lät mig villigt lyfta hennes fötter såväl bakåt som framåt samtidigt som hon luktade på min keps. Helt otroligt psyke! Jag är kär! Hur ska jag kunna sälja denna lilla krabat? Kommer nog inte gå!!!
De övriga hästarna i stallet mår alla bra! Saras hingst blir sakta men säkert bättre och våra förhoppningar om en framtid hos honom växer för var dag! De har nu äntligen fått gå ut på bete när han är stark nog för att gå i kuperad hage.
O min älskade lilla Filip mår alldeles utmärkt likväl som mina goa katter!
Mycket glatt och kul!
Pussar och kramar
2009-08-28
Fredag! Otroliga hästar!!!
Först en riktigt bra jobbdag som, tack vare tidig start, slutade redan 13!
Därefter åkte jag hem och fixade lite pappersjobb och vilade en stund. Sedan åkte jag till hästarna för att rida och bygga hage. När jag körde upp för backen kom hästarna i full galopp redan av att de såg bilen. Curt var väldigt kelig idag och var som ett plåster så det dröjde lite innan jag såg att inte Kick It var med. Jag ropade efter henne, hon brukar alltid vara först fram så det var oroväckande direkt. Jag ropade flera gånger men hon svarade inte. När jag istället busvisslade svarade hon direkt. Jag sprang mot ljudet och efter en liten stund hittade jag henne. Ute i snårskogen stod hon, helt intrasslad i sly. Huvudet, halsen och båda bakbenen satt fast. Och där stod hon lugnt och väntade. Hon gnäggade igen när hon såg mig men stod blick stilla. Jag blev rädd att hon var skadad och innan jag kom fram genom snåren hade oron hunnit växa en hel del! Tack o lov såg hon oskadd ut och jag började trassla ut henne. Hon såg riktigt glad ut att se mig och stod fortfarande helt stilla. När jag trasslat loss huvud och hals från grenarna bad jag henne att gå framåt. Hon vägrade och jag fick trassla bort mer. När svansen och ena bak var lösa hoppades jag hon skulle kunna kliva över dt sista trädet som låg in mellan hennes bakben. Hon tyckte sig fortfarande sitta fast och jag fick slåss en hel del med trädet innan jag fick loss det. Jag fick lyfta hovar på henne och det var ganska livligt och aggressivt projekt att få loss henne. Trots det stod hon fullkomligt still och rörde endast den kroppsdel jag bad henne om precis på det sätt jag bad henne. Så snart allt var borta bad jag henne åter att gå fram. Nu gick hon som om inget hänt och promenerade glatt bredvid mig bort till de andra. Helt oskadd utan en enda skråma! Helt otrolig häst!!!!! De flesta hade fått panik bara av att sitta fast och att senare dessutom bli lämnad av de andra!?! Hon hade stått där ett par timmar av spåren att döma men inte ett sparkspår eller ens en repa i pälsen fanns! Jag tror att Curt var så på för att få mig att förstå att något var fel! De är så otroligt fina och underbara så jag kan inte annat än älska dem mer och mer!!!!
När Kick It blivit ompysslad var det åter Curts tur. Jag släppte ut honom ur hagen och tog därefter lite godis paus. Han åt glatt sitt kraftfoder och när jag skulle rida hände något jag aldrig tidigare upplevt. Jag ledde fram honom till en sten för att hoppa upp, nej jag kan inte hoppa upp från marken och när jag ridder utan utrustning finns inga stigläder att tillgå... När jag klev upp på stenen tog Curt och mjukt knuffade ner mig igen. Antagligen ett nytt sätt för honom att tala om att han inte ville jobba idag. Jag klev upp igen och denna gång sa han ingenting. Jag toog bara en kort skrittpromenad och så snart vi gick hemåt igen så fick han bråttom. Jag bad honom samla några steg och han gjorde det omedelbart utan minsta tveksamhet. Jag hoppade genast av och berömde honom. Vi gick sakta tillbaka till bilen och med dessa 3 minuter var dagens "jobb" klart. Jag ledde fram honom till grinden men jag nådde inte handtagen när jag höll handden på hans hals varvid jag släppte honom. Direkt backade han undan och gick runt till bakluckan på bilen. Det var där jag ställde kraftfodret och det visste han. Han tog ett par tuggor och följde sedan med till grinden igen. Så söt min lilla häst! Det är nog det "allvarligaste" hyss han gjort!
Därefter kelade jag med allihop då jag inte tyckte Kick It skulle behöva jobba efter dagens bravader och alla fick sitt kraftfoder. När jag senare gick genom hagen, för att bygga en ny grind till ängen bakom, följde alla med och det är som om de vet vad jag ska göra. Mina tre ställde sig bestämt vid staketet och väntade. De tittade hela tiden efter mig och väntade tålmodigt tills jag gjort en grind. När jag öppnade kom först Curt och lät mig visa var det var säkert att gå. Direkt efter kom Kick It och därefter Lucy. Skip och Pelle förstod dock inte vad som hände. Trots att jag öppnade ännu större grind, ca 20 meter, så gick de fortfarande inte ut på ängen utan sprang nervöst fram och tillbaka och ropade efter de andra. Till slut ropade jag tillbaka Kick It och Lucy som fick visa var grinden var. Då förstod Pelle och efter en liten stund vågade även Skip sig över. Nu var det glädje på hög nivå! Alla utom Curt sprang iväg i full fart och bockade glatt över ängen! Curt galopperade lugnt efter och fann ingen anledning att överanstränga sig. De kommer ju ändå snart tillbaka... Pelle laddade senare för att springa ut på vallen. I fullt ös sprang han rakt mot grinden. Inte förrän det bara var 10 meter kvar såg han att grinden var stängd och han satte sig i en perfekt slidestopp. 10 meter slidade han i utmärkt form! Tänk att det är så lätt för dem när de får göra det på sitt sätt och vi inte krånglar till det!
Nu har jag suttit med lite uppdatering och ska strax krypa i säng! Natti natti
Därefter åkte jag hem och fixade lite pappersjobb och vilade en stund. Sedan åkte jag till hästarna för att rida och bygga hage. När jag körde upp för backen kom hästarna i full galopp redan av att de såg bilen. Curt var väldigt kelig idag och var som ett plåster så det dröjde lite innan jag såg att inte Kick It var med. Jag ropade efter henne, hon brukar alltid vara först fram så det var oroväckande direkt. Jag ropade flera gånger men hon svarade inte. När jag istället busvisslade svarade hon direkt. Jag sprang mot ljudet och efter en liten stund hittade jag henne. Ute i snårskogen stod hon, helt intrasslad i sly. Huvudet, halsen och båda bakbenen satt fast. Och där stod hon lugnt och väntade. Hon gnäggade igen när hon såg mig men stod blick stilla. Jag blev rädd att hon var skadad och innan jag kom fram genom snåren hade oron hunnit växa en hel del! Tack o lov såg hon oskadd ut och jag började trassla ut henne. Hon såg riktigt glad ut att se mig och stod fortfarande helt stilla. När jag trasslat loss huvud och hals från grenarna bad jag henne att gå framåt. Hon vägrade och jag fick trassla bort mer. När svansen och ena bak var lösa hoppades jag hon skulle kunna kliva över dt sista trädet som låg in mellan hennes bakben. Hon tyckte sig fortfarande sitta fast och jag fick slåss en hel del med trädet innan jag fick loss det. Jag fick lyfta hovar på henne och det var ganska livligt och aggressivt projekt att få loss henne. Trots det stod hon fullkomligt still och rörde endast den kroppsdel jag bad henne om precis på det sätt jag bad henne. Så snart allt var borta bad jag henne åter att gå fram. Nu gick hon som om inget hänt och promenerade glatt bredvid mig bort till de andra. Helt oskadd utan en enda skråma! Helt otrolig häst!!!!! De flesta hade fått panik bara av att sitta fast och att senare dessutom bli lämnad av de andra!?! Hon hade stått där ett par timmar av spåren att döma men inte ett sparkspår eller ens en repa i pälsen fanns! Jag tror att Curt var så på för att få mig att förstå att något var fel! De är så otroligt fina och underbara så jag kan inte annat än älska dem mer och mer!!!!
När Kick It blivit ompysslad var det åter Curts tur. Jag släppte ut honom ur hagen och tog därefter lite godis paus. Han åt glatt sitt kraftfoder och när jag skulle rida hände något jag aldrig tidigare upplevt. Jag ledde fram honom till en sten för att hoppa upp, nej jag kan inte hoppa upp från marken och när jag ridder utan utrustning finns inga stigläder att tillgå... När jag klev upp på stenen tog Curt och mjukt knuffade ner mig igen. Antagligen ett nytt sätt för honom att tala om att han inte ville jobba idag. Jag klev upp igen och denna gång sa han ingenting. Jag toog bara en kort skrittpromenad och så snart vi gick hemåt igen så fick han bråttom. Jag bad honom samla några steg och han gjorde det omedelbart utan minsta tveksamhet. Jag hoppade genast av och berömde honom. Vi gick sakta tillbaka till bilen och med dessa 3 minuter var dagens "jobb" klart. Jag ledde fram honom till grinden men jag nådde inte handtagen när jag höll handden på hans hals varvid jag släppte honom. Direkt backade han undan och gick runt till bakluckan på bilen. Det var där jag ställde kraftfodret och det visste han. Han tog ett par tuggor och följde sedan med till grinden igen. Så söt min lilla häst! Det är nog det "allvarligaste" hyss han gjort!
Därefter kelade jag med allihop då jag inte tyckte Kick It skulle behöva jobba efter dagens bravader och alla fick sitt kraftfoder. När jag senare gick genom hagen, för att bygga en ny grind till ängen bakom, följde alla med och det är som om de vet vad jag ska göra. Mina tre ställde sig bestämt vid staketet och väntade. De tittade hela tiden efter mig och väntade tålmodigt tills jag gjort en grind. När jag öppnade kom först Curt och lät mig visa var det var säkert att gå. Direkt efter kom Kick It och därefter Lucy. Skip och Pelle förstod dock inte vad som hände. Trots att jag öppnade ännu större grind, ca 20 meter, så gick de fortfarande inte ut på ängen utan sprang nervöst fram och tillbaka och ropade efter de andra. Till slut ropade jag tillbaka Kick It och Lucy som fick visa var grinden var. Då förstod Pelle och efter en liten stund vågade även Skip sig över. Nu var det glädje på hög nivå! Alla utom Curt sprang iväg i full fart och bockade glatt över ängen! Curt galopperade lugnt efter och fann ingen anledning att överanstränga sig. De kommer ju ändå snart tillbaka... Pelle laddade senare för att springa ut på vallen. I fullt ös sprang han rakt mot grinden. Inte förrän det bara var 10 meter kvar såg han att grinden var stängd och han satte sig i en perfekt slidestopp. 10 meter slidade han i utmärkt form! Tänk att det är så lätt för dem när de får göra det på sitt sätt och vi inte krånglar till det!
Nu har jag suttit med lite uppdatering och ska strax krypa i säng! Natti natti
Torsdag! Riktigt bra dag!!!
Började kl 4 på jobbet och hade, trots problem med lastbilen, en riktigt bra dag! Kul när man kan vara effektiv trots strul!
Under dagen ringde också veterinären från Ultuna. Hon hade pratat meed specialisten och de hade kommit fram till lite olika saker. För det första höll Björn helt med om att Curt har en kraftig synnedsättning på höger öga. Dock trodde han inte att det beror på fynden på näthinnan. Han tror att det sitter högre upp i synnerven och därför vill de ha med Curt i ett forskningsprojekt. Där kommer vi undersöka synnervens övre bana och funktion samt hela näthinnans funktion. Ingen av oss tror att Curts syn någonsin kommer bli bättre eller att det finns något vi kan göra men det är ändå skönt att få så mycket information som möjligt. Ju mer jag vet dessto större chanser har jag att ge honom dett liv han förtjänar! Min tappre Dutt!
På kvällen fortsatte en riktigt bra dag. Hästarna var underbara och jag älskar dem mer för var dag! Därefter fortsatte ett projekt jag nu pysslat med ett tag och jag fick flertalet väldigt positiva resultat jag inte räknat med! Tyvärr kan jag inte berätta mer om det förrän det är klart men ni får gärna hålla tummarna att det håller ihop hela vägen!
Förväntansfull, nöjd och glad somnade jag faktiskt i tid för en gångs skull!
Puss o kram
Under dagen ringde också veterinären från Ultuna. Hon hade pratat meed specialisten och de hade kommit fram till lite olika saker. För det första höll Björn helt med om att Curt har en kraftig synnedsättning på höger öga. Dock trodde han inte att det beror på fynden på näthinnan. Han tror att det sitter högre upp i synnerven och därför vill de ha med Curt i ett forskningsprojekt. Där kommer vi undersöka synnervens övre bana och funktion samt hela näthinnans funktion. Ingen av oss tror att Curts syn någonsin kommer bli bättre eller att det finns något vi kan göra men det är ändå skönt att få så mycket information som möjligt. Ju mer jag vet dessto större chanser har jag att ge honom dett liv han förtjänar! Min tappre Dutt!
På kvällen fortsatte en riktigt bra dag. Hästarna var underbara och jag älskar dem mer för var dag! Därefter fortsatte ett projekt jag nu pysslat med ett tag och jag fick flertalet väldigt positiva resultat jag inte räknat med! Tyvärr kan jag inte berätta mer om det förrän det är klart men ni får gärna hålla tummarna att det håller ihop hela vägen!
Förväntansfull, nöjd och glad somnade jag faktiskt i tid för en gångs skull!
Puss o kram
Onsdag! Vad trött jag blir på mig själv....
Ibland undrar jag om jag är född förvirrad eller om det kommit med tiden. Att jag dessutom är stöpt i en ganska ohållbar form blir mer och mer tydligt.
Förra veckan fick jag veta att min kropp är i betydligt sämre skick än jag trott. Njurarna är dåliga båda två och inte bara den vänstra som jag trott. Någon ovanlig hudsjukdom trodde de också jag hade. Men då jag läste om den stämmer inte symptomen så jag tror inte det är något iallafall. Luftvägarna har fortfarande inte repat sig sedan branden så de får jag stå ut med ett tag till. Dessutom avslöjade röntgen att jag någon gång sista året brytit ryggen igen! Jag har fruktansvärt svårt att förstå att detta skulle vara möjligt utan att jag märkt det! Men en kota i ländryggen var nyss läkt...
Som om inte det räckte fick jag idag, då jag gjorde nya undersökningar med ultraljud och röntgen på njurarna, veta att jag även någon gång i livet skadat bäckenet. En ganska stor fraktur har där funnits. Snacka om dålig kvalitet!!!
Inte nog med dålig konstruktion så är minnet riktigt dåligt idag. Efter jobbet lämnade jag Filip hemma. Sedan åkte jag till sjukhuset, handlade och till stallet. Väl i stallet och vi hade varit där en stund undrade jag var min hund var. Jag började ropa och leta men ingen hund. Då började jag fundera ifall han följt efter Amanda hem... Först därefter kom jag på att han var hemma...
Hästarna var lika goa och fina idag. Jag skyndade dit efter jobbet och klädde på dem täcken. Lagom till att jag var där öppnade sig himmelen och det bokstavligen öste ner! De var riktigt nöjda att få kläder på sig.
Efter alla dessa turer var det dags att jobba lite igen. Sedan krypa i säng och upp vid 4 som vanligt...
Kram Kram
Förra veckan fick jag veta att min kropp är i betydligt sämre skick än jag trott. Njurarna är dåliga båda två och inte bara den vänstra som jag trott. Någon ovanlig hudsjukdom trodde de också jag hade. Men då jag läste om den stämmer inte symptomen så jag tror inte det är något iallafall. Luftvägarna har fortfarande inte repat sig sedan branden så de får jag stå ut med ett tag till. Dessutom avslöjade röntgen att jag någon gång sista året brytit ryggen igen! Jag har fruktansvärt svårt att förstå att detta skulle vara möjligt utan att jag märkt det! Men en kota i ländryggen var nyss läkt...
Som om inte det räckte fick jag idag, då jag gjorde nya undersökningar med ultraljud och röntgen på njurarna, veta att jag även någon gång i livet skadat bäckenet. En ganska stor fraktur har där funnits. Snacka om dålig kvalitet!!!
Inte nog med dålig konstruktion så är minnet riktigt dåligt idag. Efter jobbet lämnade jag Filip hemma. Sedan åkte jag till sjukhuset, handlade och till stallet. Väl i stallet och vi hade varit där en stund undrade jag var min hund var. Jag började ropa och leta men ingen hund. Då började jag fundera ifall han följt efter Amanda hem... Först därefter kom jag på att han var hemma...
Hästarna var lika goa och fina idag. Jag skyndade dit efter jobbet och klädde på dem täcken. Lagom till att jag var där öppnade sig himmelen och det bokstavligen öste ner! De var riktigt nöjda att få kläder på sig.
Efter alla dessa turer var det dags att jobba lite igen. Sedan krypa i säng och upp vid 4 som vanligt...
Kram Kram
Tisdag! Jobb & hästar...
Inga större utsvävningar idag heller. Först jobb och sedan mys med hästarna. F-n vad jag älskar mina underbara djur!!!
Efter hästarna åkte jag och köpte köttfärs till de mindre djuren. Gissa om de tycker det är gott...
Puss och kram
Efter hästarna åkte jag och köpte köttfärs till de mindre djuren. Gissa om de tycker det är gott...
Puss och kram
2009-08-25
Måndag! Lång dag...
Måndag morgon up klockan 3.45! Gäääsp! Sedan jobb till 13.30 då jag egentligen var klar men det var lite bekymmer med bilen vi behövde titta på.... I två timmar tittade, riktade och fixade vi innan vi gav upp. Verkstad på onsdag istället.
Joy ringde och hade kommit hem utan nycklar så det var bara att hämta henne. In till Norrtälje och köpa stängselmateriel. Snabbt lite mat och sedan bygga hage. 4 timmar senare var vi klara och det var dags för att runda av dagen. Men först släppte vi hästarna i den nya hagen. De kom alla i trav och galopp när de såg oss och alla skulle umgås intensivt. När vi gick mot grinden följde de alla efter och de visste vad som väntade. Otåliga stod de vid grinden tills vi byggt ihop staketen så vi kunde släppa över dem. Bråttom sprang de, som om de kände sig lite busiga och "rymde", in i den nya hagen och utforskade menyn. Lyckliga som få och så vackra att se! Underbara individer allihop!
Jag älskar er mina fina djur!
Puss o kram
Joy ringde och hade kommit hem utan nycklar så det var bara att hämta henne. In till Norrtälje och köpa stängselmateriel. Snabbt lite mat och sedan bygga hage. 4 timmar senare var vi klara och det var dags för att runda av dagen. Men först släppte vi hästarna i den nya hagen. De kom alla i trav och galopp när de såg oss och alla skulle umgås intensivt. När vi gick mot grinden följde de alla efter och de visste vad som väntade. Otåliga stod de vid grinden tills vi byggt ihop staketen så vi kunde släppa över dem. Bråttom sprang de, som om de kände sig lite busiga och "rymde", in i den nya hagen och utforskade menyn. Lyckliga som få och så vackra att se! Underbara individer allihop!
Jag älskar er mina fina djur!
Puss o kram
Söndag! Städning...
Tack o lov var festen städad och jag och Jenny plockade undan det mesta redan på kvällen så morgonens städning av festplatsen gick snabbt. Tillbaka med möblerna, bort med soporna och sedan pizza.
Mer gos med hästarna som stormtrivs med ledighet och sin underbara hage.
Puss o kram
Mer gos med hästarna som stormtrivs med ledighet och sin underbara hage.
Puss o kram
Lördag! Trevlig fest...
Dagen började med mys med hästarna. Hur goa som helst allihop och alla skulle kela och bli kliade samtidigt. Sedan städning i stallet. Därefter hämtade jag och Jensa utemöbler till festen som vi beslutade ha i stallet istället då vädret inte var allt för lovande.
Vid 17 tiden började det sakta ramla in lite folk och vid 19 tiden var alla på plats. En väldigt trevlig och lättsam stämning rådde med människor från väldigt många olika håll. Inte en enda otrevlig insident utan bara trevligt och kul! Drygt 30 personer höll låda med kräftor, pajer, grillat, prat, linedance och mycket skratt!
Tack alla för en riktigt trevlig kväll!
Puss o Kram
Vid 17 tiden började det sakta ramla in lite folk och vid 19 tiden var alla på plats. En väldigt trevlig och lättsam stämning rådde med människor från väldigt många olika håll. Inte en enda otrevlig insident utan bara trevligt och kul! Drygt 30 personer höll låda med kräftor, pajer, grillat, prat, linedance och mycket skratt!
Tack alla för en riktigt trevlig kväll!
Puss o Kram
Fredag! Jobb och förberedelser...
Inga större utsvävningar idag. Lite förberedelser inför morgondagens kräftskiva sysselsatte mig under kvällen....
Kram kram
Kram kram
2009-08-20
Torsdag! Curt på sjukhus...
Idag var det äntligen dags att åka till Ultuna och få veta hur det är med Curts ögon. Väl där i god tid fick vi komma in tidigare. Curt var inte särskilt förtjust i att vara där igen men ställde som vanligt upp på allt vi bad honom om.
Vi började med en enkel vanlig undersökning av ögonen. Det enda som gick att se då är den lilla gråstarrsring han har haft i två år på vänster öga. Dock har denna ingen verkan på hans syn. Därefter testades hotreflexen. Den är kraftigt nedsatt eller t.o.m. obefintlig på höger öga medan den är helt intakt på vänster.
Därefter byggdes en hinderbana för att se hur han reagerar när man täcker över ögonen, var för sig. Vi började gå banan med båda ögonen fria. Han var måttligt intresserad och snubblade med höger framhov på alla hinder. Vi gick då i högervarv och han hade svårt att se en spade. Dock stänkte lite grus upp på den varvid han genast reagerade. Stannade, lutade huvudet åt höger och luktade. När han strax efter vände vänster öga mot spaden backade han omedelbart och undrade vad det var. När han såg den gick han oberörd över.
Härnäst täckte vi över höger öga och byggde om banan. Han visade ingen som helst skillnad! Han gick lika lugnt runt, snubblade lika mycket med höger fram och följde mig precis.
Därefter täckte tog vi bort lappen från höger öga och täckte istället över vänster öga. Genast märktes en markant skillnad. Han blev osäker och lade mulen mot min axel. Så länge han hade fysisk kontakt med mig följde han försiktigt mina steg. Gick jag gick han, stannade jag stannade han, löft jag på benen så löft han. Jag ville prova att låta honom gå själv så att han inte skulle kunna "fuska" genom att läsa mig. I samma sekund jag avbröt vår fysiska kontakt stannade han. Han vägrade röra sig utan stöd. Min lilla vän tycktes nu vara helt blind. När vi lade fram en större sak framför honom tycktes han kunna se att det var något där men han kunde inte tyda vad. Han var väldigt osäker och vinklade huvudet åt olika håll och öronen spelade konstant.
Sist tog vi av hela huvan och han fick ha båda ögonen fria igen. Genast gick han obehindrat precis som i början.
Efter detta var det fler ögonundersökningar igen. Fortfarande hittade man inga synliga skador vare sig i ytterögat eller i ögonbotten. Trycket i båda ögonen var optimalt och likasidigt. Vi beslutade oss för att göra en djupare undersökning och vidgade pupillerna. Väntan i 45 minuter.
Under väntan tog vi en fika på gräsmattan i skuggan och Curt ville helst gå in i transporten.
När tiden gått gick vi in igen. Nu hittades ett skadat fält på näthinnan i höger öga. Vad detta beror på och varför kan inte sägas. Det finns lite olika vanliga faktorer men inga av dem tycks stämma med Curt. Vi beslutade om uppföljning om 6 månader och förhoppningsvis får vi komma in på två andra ingående undersökningar av synnerven och näthinnans funktion inom kort.
Så sammantaget så finns en klar och kraftig synnedsättning på höger öga orsakad av näthinneskador. Denna skada har troligen funnits väkdigt länge men blivit sämre med åren. Den kommer aldrig att bli bättre men kan dessvärre bli sämre. På vänster öga finns en liten katarakt, gråstarr, vilken idag inte påverkar honom alls. Den kan eventuellt växa eller sprida sig men det kommer då troligen vara en långsam process så han kommer inte att påverkas plötsligt och överraskande. Ingen klar förklaring till skadorna finns men vi kommer fortsätta utreda honom och möjligen kan vi få svar i ett senare skede.
Så det är som jag befarat, min lilla älskling är sgs halvblind och kan kan inte annat än beundras av denna underbara häst och hans enormma förmåga, kapacitet och ffa hans enorma hjärta! Gud så jag älskar honom!!!
Puss och kram
Vi började med en enkel vanlig undersökning av ögonen. Det enda som gick att se då är den lilla gråstarrsring han har haft i två år på vänster öga. Dock har denna ingen verkan på hans syn. Därefter testades hotreflexen. Den är kraftigt nedsatt eller t.o.m. obefintlig på höger öga medan den är helt intakt på vänster.
Därefter byggdes en hinderbana för att se hur han reagerar när man täcker över ögonen, var för sig. Vi började gå banan med båda ögonen fria. Han var måttligt intresserad och snubblade med höger framhov på alla hinder. Vi gick då i högervarv och han hade svårt att se en spade. Dock stänkte lite grus upp på den varvid han genast reagerade. Stannade, lutade huvudet åt höger och luktade. När han strax efter vände vänster öga mot spaden backade han omedelbart och undrade vad det var. När han såg den gick han oberörd över.
Härnäst täckte vi över höger öga och byggde om banan. Han visade ingen som helst skillnad! Han gick lika lugnt runt, snubblade lika mycket med höger fram och följde mig precis.
Därefter täckte tog vi bort lappen från höger öga och täckte istället över vänster öga. Genast märktes en markant skillnad. Han blev osäker och lade mulen mot min axel. Så länge han hade fysisk kontakt med mig följde han försiktigt mina steg. Gick jag gick han, stannade jag stannade han, löft jag på benen så löft han. Jag ville prova att låta honom gå själv så att han inte skulle kunna "fuska" genom att läsa mig. I samma sekund jag avbröt vår fysiska kontakt stannade han. Han vägrade röra sig utan stöd. Min lilla vän tycktes nu vara helt blind. När vi lade fram en större sak framför honom tycktes han kunna se att det var något där men han kunde inte tyda vad. Han var väldigt osäker och vinklade huvudet åt olika håll och öronen spelade konstant.
Sist tog vi av hela huvan och han fick ha båda ögonen fria igen. Genast gick han obehindrat precis som i början.
Efter detta var det fler ögonundersökningar igen. Fortfarande hittade man inga synliga skador vare sig i ytterögat eller i ögonbotten. Trycket i båda ögonen var optimalt och likasidigt. Vi beslutade oss för att göra en djupare undersökning och vidgade pupillerna. Väntan i 45 minuter.
Under väntan tog vi en fika på gräsmattan i skuggan och Curt ville helst gå in i transporten.
När tiden gått gick vi in igen. Nu hittades ett skadat fält på näthinnan i höger öga. Vad detta beror på och varför kan inte sägas. Det finns lite olika vanliga faktorer men inga av dem tycks stämma med Curt. Vi beslutade om uppföljning om 6 månader och förhoppningsvis får vi komma in på två andra ingående undersökningar av synnerven och näthinnans funktion inom kort.
Så sammantaget så finns en klar och kraftig synnedsättning på höger öga orsakad av näthinneskador. Denna skada har troligen funnits väkdigt länge men blivit sämre med åren. Den kommer aldrig att bli bättre men kan dessvärre bli sämre. På vänster öga finns en liten katarakt, gråstarr, vilken idag inte påverkar honom alls. Den kan eventuellt växa eller sprida sig men det kommer då troligen vara en långsam process så han kommer inte att påverkas plötsligt och överraskande. Ingen klar förklaring till skadorna finns men vi kommer fortsätta utreda honom och möjligen kan vi få svar i ett senare skede.
Så det är som jag befarat, min lilla älskling är sgs halvblind och kan kan inte annat än beundras av denna underbara häst och hans enormma förmåga, kapacitet och ffa hans enorma hjärta! Gud så jag älskar honom!!!
Puss och kram
2009-08-19
Onsdag! Massa nya täcken & imorgon är det dags!
Morgonen och förmiddagen spenderade jag med kontorsarbete. Uppdaterade och gjorde det som inte blivit gjort sista tiden. Därefter mysade jag och Amanda med hästarna i hagen. Det har verkligen minskat med bromsar vilket är underbart för hästarna. Jag hade både kraftfoder och godis med och medans Curt åt sin kraft testade jag hans syn igen. Jag började med att sätta godisen bakom höger öga och rörde den sakta fram förbi höger öga, förbi pannan och så snart den kom vid hans vänstra öga höjde han genast huvudet och tog emot godisen. Tveklöst såg han den inte förrän vid vänster öga. Dock är han helt trygg med att jag rör och hanterar hans högra sida. Lite mer gos och sedan till stallet. Där bestämde vi en tid för avfärd för täckesinköp och sedan en snabb lunch hemma.
Kl 14 stack vi iväg mot Eskilstuna och Bidermans. De brukar ha väldigt mycket och väldigt billiga täcken. Väl där hade de knappt någonting! Bara två dyra modeller som inte riktigt var vad vi letade efter. Amanda köpte ett nosludd och ett par handskar. Sedan åkte vi upp till Stockholm igen. Hööks i Kungens Kurva blev nästa stopp. Ganska snart hade både jag, Lotta och Amanda bestämt oss för en modell och det var dessutom samma modell. Dock fanns inte täcken så det räckte i rätt storlek. Jag skulle ha tre 145or, Lotta en 145a och Amanda en 125a i det tjocka vintertäcket med hals. Det fanns bara två 145or. Ett till mig och ett till Lotta. Jag ville också köpa regntäcken och hittade snygga rostfärgade som var lagom varma. Där fanns bara två 145or. Jag ringde Upplands Väsbys butik som tur nog hade resten av de storlekar vi behövde. Hopp in i bilen och dit innan de stängde. Vi hann och alla köpte vad de ville ha. Så nu har mina tre älsklingar nya rostfärgade regntäcken med tunt foder och nya svarta riktigt varma vintertäcken med avtagbar hals. Skip fick också ett likadant regntäcke. Lottas nya häst fick ett likadant vintertäcke liksom Pelle, Amandas ponny, dock två storlekar mindre. Så nu kommer de hålla sig varma och torra och dessutom matchar vi varandra! Ha ha
Sara var idag till Mälarkliniken med sin tvååring som har någon konstig reaktion i bakdelen. Han är väldigt vinglig och har väldigt svårt att hålla ordning på benen. De röntgade nacken men fann ingenting. De vill ställa honom på kortizon i fyra veckor och hjälper inte det så vill de ge upp! Sara höll inte med om att det var en bra lösning så hon och Lilleman följer troligen med till Ultuna imorgon. Jag hoppas verkligen de kan hitta vad det är för fel på honom!
Det ska också bli skönt att förhoppningsvis få veta vad som är med Curts öga! Idag fick jag filmen från April Open 2007 och det är skrämmande att se! Exakt samma problematik i Cowhorse och Reining. Örat går hela tiden och han missar i högervändningar och högervolter. Ingen tvekan att han sett illa länge! Men det var timeing att få filmen idag när vi ska in imorgon! Tack Halleby!!!!
Så nu, nöjd efter inköp, trött, nervös, orolig och förhoppningsfull ska jag krypa ner för att tidigt imorgon hämta min älskade Curt!
Puss o kram o sov gott
Kl 14 stack vi iväg mot Eskilstuna och Bidermans. De brukar ha väldigt mycket och väldigt billiga täcken. Väl där hade de knappt någonting! Bara två dyra modeller som inte riktigt var vad vi letade efter. Amanda köpte ett nosludd och ett par handskar. Sedan åkte vi upp till Stockholm igen. Hööks i Kungens Kurva blev nästa stopp. Ganska snart hade både jag, Lotta och Amanda bestämt oss för en modell och det var dessutom samma modell. Dock fanns inte täcken så det räckte i rätt storlek. Jag skulle ha tre 145or, Lotta en 145a och Amanda en 125a i det tjocka vintertäcket med hals. Det fanns bara två 145or. Ett till mig och ett till Lotta. Jag ville också köpa regntäcken och hittade snygga rostfärgade som var lagom varma. Där fanns bara två 145or. Jag ringde Upplands Väsbys butik som tur nog hade resten av de storlekar vi behövde. Hopp in i bilen och dit innan de stängde. Vi hann och alla köpte vad de ville ha. Så nu har mina tre älsklingar nya rostfärgade regntäcken med tunt foder och nya svarta riktigt varma vintertäcken med avtagbar hals. Skip fick också ett likadant regntäcke. Lottas nya häst fick ett likadant vintertäcke liksom Pelle, Amandas ponny, dock två storlekar mindre. Så nu kommer de hålla sig varma och torra och dessutom matchar vi varandra! Ha ha
Sara var idag till Mälarkliniken med sin tvååring som har någon konstig reaktion i bakdelen. Han är väldigt vinglig och har väldigt svårt att hålla ordning på benen. De röntgade nacken men fann ingenting. De vill ställa honom på kortizon i fyra veckor och hjälper inte det så vill de ge upp! Sara höll inte med om att det var en bra lösning så hon och Lilleman följer troligen med till Ultuna imorgon. Jag hoppas verkligen de kan hitta vad det är för fel på honom!
Det ska också bli skönt att förhoppningsvis få veta vad som är med Curts öga! Idag fick jag filmen från April Open 2007 och det är skrämmande att se! Exakt samma problematik i Cowhorse och Reining. Örat går hela tiden och han missar i högervändningar och högervolter. Ingen tvekan att han sett illa länge! Men det var timeing att få filmen idag när vi ska in imorgon! Tack Halleby!!!!
Så nu, nöjd efter inköp, trött, nervös, orolig och förhoppningsfull ska jag krypa ner för att tidigt imorgon hämta min älskade Curt!
Puss o kram o sov gott
2009-08-18
Tisdag! Ledig...
Tisdagen började med jobb men då det är ganska lugnt nu har trafikledningen lite svårt att hålla bilarna med jobb. Jag erbjöd mig att vara ledig utan kostnad och så fick det bli. Det gäller att vara ledig när det är lugnt och jobba när det är mycket. Så kanske blir jag ledig hela veckan!
Resterande dag fylldes av vila och att hinna ikapp sådant jag inte hunnit med.
Puss
Resterande dag fylldes av vila och att hinna ikapp sådant jag inte hunnit med.
Puss
2009-08-17
Måndag! Trött dag...
Måndag morgon var det jobb igen. Dagen rullade på ganska snabbt och kl 13 skulle jag till läkaren igen. Dessvärre hade han inga trevliga besked och flera utredningar ska till. Det mest otroliga var nog ändå att det visat sig på röntgen att jag någon gång under det gångna året krossat en kota till i ryggen! Har ingen aning om när eller hur! Men en kota i ländryggen har just läkt ihop! Hur kan man bryta ryggen utan att märka det? Ny röntgen av rygg, njurar och annat görs nästa vecka så då kanske jag får veta mer.
Efter detta åkte vi och hämtade telefonstolpar. 8 stycken så nu är samlingen av material till stall påbörjad!
Natti natti
Efter detta åkte vi och hämtade telefonstolpar. 8 stycken så nu är samlingen av material till stall påbörjad!
Natti natti
2009-08-16
Söndag! Konstigt sätt att vakna...
Under första natten blev det lite kondens i bilen då vi hade fönstren stängda så i natt tänkte jag att det var bäst att ha dem lite öppna. På morgonen vaknade jag av en konstig känsla. Först hade jag svårt att förstå vad det var men när jag hörde regnet piska på bilttaket förstod jag. Det regnade in på mina fötter! Amanda berättade senare när hon vaknat att hon drömt att någon stänkte vatten i ansiktet på henne. Jag någon, det måste varit moder jord....
Denna morgon började med öm kropp och mycket regn men ganska snart bättrade sig vädret något. Det var svårt att slita sig från Chappen för i år men vi kom ändock iväg vid 14 tiden. Ett stopp på Sharpman, en hästsportsbutik i Mjölby och sedan hemåt igen. Vi var hemma vid 18.30 och hann prata lite med både två och fyrbenta vänner innan det var läggdags.
Chappen är till ända för i år och vi hade en riktigt trevlig helg!
Puss o kram till alla nya och gamla vänner!
Denna morgon började med öm kropp och mycket regn men ganska snart bättrade sig vädret något. Det var svårt att slita sig från Chappen för i år men vi kom ändock iväg vid 14 tiden. Ett stopp på Sharpman, en hästsportsbutik i Mjölby och sedan hemåt igen. Vi var hemma vid 18.30 och hann prata lite med både två och fyrbenta vänner innan det var läggdags.
Chappen är till ända för i år och vi hade en riktigt trevlig helg!
Puss o kram till alla nya och gamla vänner!
2009-08-15
Lördag! Kul dag!
Tidigt lördag morgon vaknade jag av solen. Det var ganska varmt och då det var så förbaskat obekvämt att ligga i lastutrymmet i bilen gick jag upp. Filip och jag tog en promenad och när jag kom tillbaka var även Amanda vaken. Efter lite lugn morgon med frukost i solen åkte vi till Ranch Team Challenge och pratade lite med folket där.
Något senare rörde vi oss in på Chappen. Många bekanta ansikten har det blivit under åren och det är en djungel att försöka komma ihåg vem som hör hemma var...
Dagen flöt på snabbt och med mycket skratt. Dock ändrades vädret under förmiddaagen och det regnade ganska mycket. Men tack o lov hade jag tagit med regnrockar och varma tröjor. Dock hade jag endast öppna sandaler med.....
Lördag kväll avslutade jag ett par timmar tidigare än de andra och Filip och jag somnade lika obekvämt igen....
Något senare rörde vi oss in på Chappen. Många bekanta ansikten har det blivit under åren och det är en djungel att försöka komma ihåg vem som hör hemma var...
Dagen flöt på snabbt och med mycket skratt. Dock ändrades vädret under förmiddaagen och det regnade ganska mycket. Men tack o lov hade jag tagit med regnrockar och varma tröjor. Dock hade jag endast öppna sandaler med.....
Lördag kväll avslutade jag ett par timmar tidigare än de andra och Filip och jag somnade lika obekvämt igen....
2009-08-14
Fredag! Körigt men roligt...
Fredag började med jobb. Ny bil som stått på verkstad en tid sedan en chaufför tappade släpet i diket så burken gick av....
Första körning. Lucklås felbyggt! Till verkstad och svetsa om. Blev faktiskt riktigt bra! Dock fanns en luftläcka som vi kommer behöva fixa men den är inte akut!
Andra körning. Luftslang av! Fick vänta på verkstad. Bygga om slangarna och göra en nödlösning för läckan.
Tredje körning. Luftslang av! Ännu en läcka, tredje för dagen! En gammal pluggning som gick upp så jag blev stående på vägen. Paniklagning och till verkstad. Sedan fick jag sluta två timmar tidigare än planerat. Skönt för nu ska vi till Chappen!
Till stallet och förbereda, hem och städa, duscha, packa och iväg! Skönt att få komma iväg lite och göra något annat! Och Chappen är alltid kul!
Vi kom fram vid 18 tiden och inom en timma hade jag fått sådan hästabstinens att jag lånade en hässt och red. Det var Rocky, TT Mighty Rocking, en appalosahingst jag känner sedan tidigare. Han är riktigt fin och trevlig. Hans tidigare hem, där han är född, har han spenderat större delen av sitt liv i en box eller liten hage och endast korta perioder har han fått ha en uppgift. Sedan undrade de varför han blev aggressiv?!?! Nu var han så lycklig att få vara med och det känns skönt att han kommit till ett så bra hem!
Någon timma senare blev jag eerbjudan att tävla Mounted Shooting i helgen. Kul att prova tänkte jag, men det krävdes ju att jag fick låna en häst och att jag fick göra en shootoff med den innan. Åke Degerman lät mig prova en av hans hästar menn sedan lyckades vi inte få till en Shootoff. Jag kunde inte gå in med en häst som inte känner mig och inte känner uppgiften och be henne göraa detta utan att ha gett henne en chans att säga ifrån eller lära sig först. Vi fick ställa in!
På kvällen åkte vi iväg en bit för att sova. Vi skulle först sova ute i skogenn med bilen men vi hann bara öppna dörren så var bilen fylld av knott! Det ville vi inte så det var bara att leta vidare. Till slut hittade vi en plats utan knott och vi somnade till slut i lastutrymmet, med sätena nedfällda utan liggunderlag! Gissa om vi sov obekvämt!?!?
Första körning. Lucklås felbyggt! Till verkstad och svetsa om. Blev faktiskt riktigt bra! Dock fanns en luftläcka som vi kommer behöva fixa men den är inte akut!
Andra körning. Luftslang av! Fick vänta på verkstad. Bygga om slangarna och göra en nödlösning för läckan.
Tredje körning. Luftslang av! Ännu en läcka, tredje för dagen! En gammal pluggning som gick upp så jag blev stående på vägen. Paniklagning och till verkstad. Sedan fick jag sluta två timmar tidigare än planerat. Skönt för nu ska vi till Chappen!
Till stallet och förbereda, hem och städa, duscha, packa och iväg! Skönt att få komma iväg lite och göra något annat! Och Chappen är alltid kul!
Vi kom fram vid 18 tiden och inom en timma hade jag fått sådan hästabstinens att jag lånade en hässt och red. Det var Rocky, TT Mighty Rocking, en appalosahingst jag känner sedan tidigare. Han är riktigt fin och trevlig. Hans tidigare hem, där han är född, har han spenderat större delen av sitt liv i en box eller liten hage och endast korta perioder har han fått ha en uppgift. Sedan undrade de varför han blev aggressiv?!?! Nu var han så lycklig att få vara med och det känns skönt att han kommit till ett så bra hem!
Någon timma senare blev jag eerbjudan att tävla Mounted Shooting i helgen. Kul att prova tänkte jag, men det krävdes ju att jag fick låna en häst och att jag fick göra en shootoff med den innan. Åke Degerman lät mig prova en av hans hästar menn sedan lyckades vi inte få till en Shootoff. Jag kunde inte gå in med en häst som inte känner mig och inte känner uppgiften och be henne göraa detta utan att ha gett henne en chans att säga ifrån eller lära sig först. Vi fick ställa in!
På kvällen åkte vi iväg en bit för att sova. Vi skulle först sova ute i skogenn med bilen men vi hann bara öppna dörren så var bilen fylld av knott! Det ville vi inte så det var bara att leta vidare. Till slut hittade vi en plats utan knott och vi somnade till slut i lastutrymmet, med sätena nedfällda utan liggunderlag! Gissa om vi sov obekvämt!?!?
2009-08-13
Torsdag! Syrran tillbaka i sadeln...
Först jobbdag som vanligt. Då jag idag kör en bil jag inte får haa hund i bad jag Amanda att ta hand om Filip. Detta visste Erik men av någon anledning tog han ändock med Filip till Porschanken. Något hände och Filip bestämde sig för att gå till sin matte. Erik ringde och berättade att Filip var borta. Jag ringde till mamma och polisen och Jill, Joy och Lotta hjälpte också till att leta. Efter någon timma ringde polisen. En ung tjej hade sett honom springa mot Norrtälje. Direkt ringde jag henne och tog beskrivning. Ringde de andra och styrde om dem mot Norrtälje. En liten stund senare skulle jag på möte med ledningen för bolaget jag kör för så det började bli ont om tid. Samtidigt var jag livrädd att något skulle hända honom!
Väl på mötet ringde den unga tjejen, Camilla, igen! Hon sprang efter Filip och ropade men han vägrade stanna. På med högtalaren så ropar jag! Så på mötet, med VD och Vice VD sitter jag och ropar på min hund genom en telefon! Dårarnas paradis! Men det fungerade. Filip stannade genast när han hörde min röst och Camilla kunde fånga honom. Jag ringde mamma som fick åka dit.
Enn stund senare hade allt löst sig och mötet kunde fortsätta. Mötet genererade i att jag blev anställd för bolaget vilket känns väldigt bra i dagens tider! Kul också att de är så nöjda med min insats!
Efter avslutat pass åkte jag och hämtade min lilla hund som var mer än lycklig att träffa mig! Därefter till Norrtälje och köpa godis till honom och tackpresent till Camilla! Det visade sig nämligen att hon är hundrädd!!! Ett jättestort tack senare kunde vi skynda hem igen för att möta syrran, Anders, Oliwer, Elliot, Agnes och Sara. Sara är ganska ny i stallet med sina två hästar, Akilles och Lilleman. Hon kom i söndags efter akut stallbehov och nu hade syrran fått nys om att det fanns halvblod i stallet. Medryttare?!?!?! Ja, Sara vill ha medryttare så det är bara till att provrida. Syrran var såld och Sara verrkade också nöjd.
En lång dag slutade med gos i hagen hos mina hästar.
Puss
Väl på mötet ringde den unga tjejen, Camilla, igen! Hon sprang efter Filip och ropade men han vägrade stanna. På med högtalaren så ropar jag! Så på mötet, med VD och Vice VD sitter jag och ropar på min hund genom en telefon! Dårarnas paradis! Men det fungerade. Filip stannade genast när han hörde min röst och Camilla kunde fånga honom. Jag ringde mamma som fick åka dit.
Enn stund senare hade allt löst sig och mötet kunde fortsätta. Mötet genererade i att jag blev anställd för bolaget vilket känns väldigt bra i dagens tider! Kul också att de är så nöjda med min insats!
Efter avslutat pass åkte jag och hämtade min lilla hund som var mer än lycklig att träffa mig! Därefter till Norrtälje och köpa godis till honom och tackpresent till Camilla! Det visade sig nämligen att hon är hundrädd!!! Ett jättestort tack senare kunde vi skynda hem igen för att möta syrran, Anders, Oliwer, Elliot, Agnes och Sara. Sara är ganska ny i stallet med sina två hästar, Akilles och Lilleman. Hon kom i söndags efter akut stallbehov och nu hade syrran fått nys om att det fanns halvblod i stallet. Medryttare?!?!?! Ja, Sara vill ha medryttare så det är bara till att provrida. Syrran var såld och Sara verrkade också nöjd.
En lång dag slutade med gos i hagen hos mina hästar.
Puss
2009-08-12
Onsdag! Vanlig jobbdag...
En helt vanlig jobbdag utan några större utsvävningar. På kvällen firade vi Marcus som fyllde år!
Puss o Kram
Puss o Kram
2009-08-11
Tisdag! Elliot...
Vanlig jobbdag till att börja med. Därefter skulle vi fira Elliot igen så Erik fick vara med. Gossarna var så goa och nöjda!
Puss o Kram
Puss o Kram
2009-08-10
Måndag! En bil till såld...
Ganska tidig morgon ringde telefonen. En köpare till på min 245a. Han köpte den över telefonen! Skönt, ett bekymmer mindre!
Jobbdagen förlöpte utan bekymmer och direkt efter var det hem och meka bromsar. Bilen skulle vara körklar till 16.00. Jensa och jag skruvade och fick i sista sekund bilen klar. Snabb fika på kiosken och sedan visa bilen. Han provkörde inte ens utan betalade och åkte iväg!
Så var ännu ett bekymmer borta!
Kram kram
Jobbdagen förlöpte utan bekymmer och direkt efter var det hem och meka bromsar. Bilen skulle vara körklar till 16.00. Jensa och jag skruvade och fick i sista sekund bilen klar. Snabb fika på kiosken och sedan visa bilen. Han provkörde inte ens utan betalade och åkte iväg!
Så var ännu ett bekymmer borta!
Kram kram
2009-08-09
Söndag! Ny bil!
Idag har jag köpt bil! En riktigt fin 850 i lilagrått! Fullutrustad och riktigt bekväm att köra.
Men innan denna bil tittade jag på en vit 850 i Botkyrka. Det var en äldre herre som svarade på annonsen och enligt honom fanns inga fel alls på bilen. Bilderna var visserligen fina men felfri kan inte en 12 år gammal bil vara! Skeptisk åkte jag dit. Väl där möttes jag av två yngre grabbar med sydeuropeiskt ursprung. För det första förstod de inte mycket av vad jag sa och jag hade i stort sett lika svårt att förstå dem. Väl vid bilen så var det första jag såg att grillen hängde lös. Massor av bulor och lakskador. Rost, repor, lacksläpp, ja allt! På fråga om det fanns några fel de ville delge fick jag Nej till svar. Öppnade dörren och huven. Sliten bil! När jag sedan skulle starta den fanns ingen ström. Bilen var varm och just körd innan så det var inte allt för lyckat. säljaren menade att det berodde på aatt handskfacket var trasigt och att lampan lös. Den lös dock inte! Batteriet såg nytt ut så det var knappast det heller. När vi väl kablat igång bilen gick den riktigt illa. Ett lager i generatorn lät som att det skulle skära när som helst och det bolmade rök om motorn på framsidan. Många ursäkter blev det från ägaren som gång efter annan försökte intala mig att allt var som det skulle.
Då vi ändå var där tyckte jag vi kkunde provköra. Usch! Allt var slut på bilen! Lådan, dämpare, fjädrar, inredning, servo, vindrutan m.m. Inom 1 min hade vi hittat ett 10-15 tal allvarliga fel! På den felfria bilen..... Vi vände genast tillbaka och förklarade att det inte var det minsta intressant. Säljaren svarade att jag inte var tvungen att köpa bilen... Inte? Det trodde nästan jag......
Nej, inget köp här inte! Vidare till Ekerö där nästa bil fanns. Måtte den vara i bättre skick! Och det var den! Riktigt fin! Lite småskavanker hade den såklart men inget allvarligt. Trasig torkare, trasigt lyse, dålig list på förardörren. Ja småfel helt enkelt. Lägre milantal och lägre pris. Taget! Jag köpte den direkt och kände mig nöjd! Tror absolut den kommer vara värd priset!
När jag kom hem på kvällen kom grannen och var bekymrad över att honn inte hade någon bil. Jag sa skämtsamt att hon kunde köpa någon av 245orna. Ja! sa hon lyrisk! Ut och provköra och bilen var såld! Inte illa!
Så en köpt bil och en såld!
Somnade trött, kram
Men innan denna bil tittade jag på en vit 850 i Botkyrka. Det var en äldre herre som svarade på annonsen och enligt honom fanns inga fel alls på bilen. Bilderna var visserligen fina men felfri kan inte en 12 år gammal bil vara! Skeptisk åkte jag dit. Väl där möttes jag av två yngre grabbar med sydeuropeiskt ursprung. För det första förstod de inte mycket av vad jag sa och jag hade i stort sett lika svårt att förstå dem. Väl vid bilen så var det första jag såg att grillen hängde lös. Massor av bulor och lakskador. Rost, repor, lacksläpp, ja allt! På fråga om det fanns några fel de ville delge fick jag Nej till svar. Öppnade dörren och huven. Sliten bil! När jag sedan skulle starta den fanns ingen ström. Bilen var varm och just körd innan så det var inte allt för lyckat. säljaren menade att det berodde på aatt handskfacket var trasigt och att lampan lös. Den lös dock inte! Batteriet såg nytt ut så det var knappast det heller. När vi väl kablat igång bilen gick den riktigt illa. Ett lager i generatorn lät som att det skulle skära när som helst och det bolmade rök om motorn på framsidan. Många ursäkter blev det från ägaren som gång efter annan försökte intala mig att allt var som det skulle.
Då vi ändå var där tyckte jag vi kkunde provköra. Usch! Allt var slut på bilen! Lådan, dämpare, fjädrar, inredning, servo, vindrutan m.m. Inom 1 min hade vi hittat ett 10-15 tal allvarliga fel! På den felfria bilen..... Vi vände genast tillbaka och förklarade att det inte var det minsta intressant. Säljaren svarade att jag inte var tvungen att köpa bilen... Inte? Det trodde nästan jag......
Nej, inget köp här inte! Vidare till Ekerö där nästa bil fanns. Måtte den vara i bättre skick! Och det var den! Riktigt fin! Lite småskavanker hade den såklart men inget allvarligt. Trasig torkare, trasigt lyse, dålig list på förardörren. Ja småfel helt enkelt. Lägre milantal och lägre pris. Taget! Jag köpte den direkt och kände mig nöjd! Tror absolut den kommer vara värd priset!
När jag kom hem på kvällen kom grannen och var bekymrad över att honn inte hade någon bil. Jag sa skämtsamt att hon kunde köpa någon av 245orna. Ja! sa hon lyrisk! Ut och provköra och bilen var såld! Inte illa!
Så en köpt bil och en såld!
Somnade trött, kram
2009-08-08
Lördag! Helgjobb...
Upp tidigt och iväg till jobbet. Kanske inte så kul att jobba en lördag men så blir det ibland. Dagen flöt på bra och kvällen var ganska tidig. Efter avslutat pass skulle vi planerat inför morgondagens resa till Lindesberg och Riksutställning för Dartmoorponnyer. Så blev det dock inte då Alfred tyvärr fått ögoninflammation. Kan inte åka med ett svullet öga så det var bara att ställa in.
Istället jagade jag bil och släp. Kanske hittar något snart!
Kramar
Istället jagade jag bil och släp. Kanske hittar något snart!
Kramar
2009-08-07
Fredag! Hattig dag...
Fredagen började med tidig jobbmorgon. Till en kund som inte gick att få tag i. Till slut hittade vi ett annat nummer och kunden vaknade. Trångt och bökigt som bara den och lossningen tog 1.5 timmar! Helt otroligt för en kasettvända som max ska ta 30 min. Väl klar med den åt jag faktiskt lunch! Kors i taket!
Sedan en sväng till Stockholm innan det var dags för smörjning av bilen och däckbyte. Ordinarie chauffören kommer tillbaka på måndag så självklart fick jag tvätta bilen. taskigt om han skulle få den smutsig första dagen efter semestern! Dyngsur efter tvätten diskuterade och planerade jag lite med trafikledningen.
Väl klar med det skulle jag åka en sväng till Uppsala. På väg ut möts jag av en häst! Vid kontoret... En travarvalack helt utan utrustning. han var väldigt go och snäll och lät sig fångas ganska lätt. Ett spännband fick bli grimma. Därefter började jakten på att få tag i en ägare. Tack o lov tog det inte mer än två timmar förrän ägaren var på plats.
Under tiden jag stod med Västerbo, som hästen hette, kom firmans ägare ut. Han visste att Filip var med mig men han fick stora ögon när han såg en häst. "Va? Vad? Var kom den ifrån?" sa han chockad. "Jag hade den med mig" skämtade jag. "Skulle inte förvåna mig en sekund" svarade han. Kul med så trevliga kollergor och chefer! Humor gör det mycket lättare!
Efter en lite bökig körning i Uppsala fick jag sluta sent på eftermiddagen. Kvällen har spenderats med att leta bil och hästtransport dessvärre utan resultat....
Nu ska jag krypa ner inför jobb tidigt imorgon.....
Godnattpuss
Sedan en sväng till Stockholm innan det var dags för smörjning av bilen och däckbyte. Ordinarie chauffören kommer tillbaka på måndag så självklart fick jag tvätta bilen. taskigt om han skulle få den smutsig första dagen efter semestern! Dyngsur efter tvätten diskuterade och planerade jag lite med trafikledningen.
Väl klar med det skulle jag åka en sväng till Uppsala. På väg ut möts jag av en häst! Vid kontoret... En travarvalack helt utan utrustning. han var väldigt go och snäll och lät sig fångas ganska lätt. Ett spännband fick bli grimma. Därefter började jakten på att få tag i en ägare. Tack o lov tog det inte mer än två timmar förrän ägaren var på plats.
Under tiden jag stod med Västerbo, som hästen hette, kom firmans ägare ut. Han visste att Filip var med mig men han fick stora ögon när han såg en häst. "Va? Vad? Var kom den ifrån?" sa han chockad. "Jag hade den med mig" skämtade jag. "Skulle inte förvåna mig en sekund" svarade han. Kul med så trevliga kollergor och chefer! Humor gör det mycket lättare!
Efter en lite bökig körning i Uppsala fick jag sluta sent på eftermiddagen. Kvällen har spenderats med att leta bil och hästtransport dessvärre utan resultat....
Nu ska jag krypa ner inför jobb tidigt imorgon.....
Godnattpuss
2009-08-06
Onsdag! Elliot 5 år!
Vanlig jobbdag utan bekymmer. Därefter intervju med en tidning och tillhörande fotografering av mig, Amanda, Curt, Kick It och Filip. Curt var inte på uppvisningshumör och gjorde det klart men han var go ändå. Kick It var på mathumör men lika go hon. Reportern var väldigt trevlig och proffesionell!
Därefter åkte vi till Elliot på kalas. Vad glad och fin han var. Miiddag och efterföljande tårta som jag dock inte orkade äta. En lyckad födelsedag för lilla gossen!
Natti natti
Därefter åkte vi till Elliot på kalas. Vad glad och fin han var. Miiddag och efterföljande tårta som jag dock inte orkade äta. En lyckad födelsedag för lilla gossen!
Natti natti
2009-08-05
Onsdag! Världens goaste gossar....
En ganska vanlig dag på jobbet utan större bekymmer. Efter passet fick jag lust att träffa Oliwer och Elliot. Mosters fina gossar. De skulle till mormor och äta så jag åkte dit innan de hann hem. Där hälsade jag på hästarna och Alfred var inte sen fram. Han är så go den hingsten! Lucy kom strax efter och hon är lika fin som alltid. Visserligen hadde jag hoppats aatt hon skulle gått ner mer nu när hon går på ponnybete men icke. Det gäller att hålla i kilona säger Lucy! Lollo är fortfarande lite försiktig med föleet och nu har hon inte träffat mig på länge. Jag lät henne vara och hon blev genast trygg igen.
Efter en stund kom hela ligan hem och gossarna blev så glada att jag var där. Och varmt var det så det var bara till att bli iknuffad i poolen. Tack o lov hann jag av med byxorna och telefonen. Gossarna skrattade så de kiknade och jag såg till att vara riktigt klumpig. Gång på gång ramlade jag i och de skrattade lika högt varje gång.
Efter bad var det mat. Pannkakstårta! Gissa om gossarna mös. Massor med grädde och sylt skulle de ha! Men gott tyckte de att det var! Efter maten lekte vi lite till innan det var dags för mig att rulla vidare. In med gräsklipparen och iväg till stallet.
Varmt, jobbigt och lång tid tog det men snyggt blev det också! Bara jobbet med trimmern kvar. Efter fika med Joy och Jill åkte jag till hästarna, de är så mysiga, och sedan hem. Nu ska jag hoppa i duschen och krypa till kojs.
Puss och kram
Efter en stund kom hela ligan hem och gossarna blev så glada att jag var där. Och varmt var det så det var bara till att bli iknuffad i poolen. Tack o lov hann jag av med byxorna och telefonen. Gossarna skrattade så de kiknade och jag såg till att vara riktigt klumpig. Gång på gång ramlade jag i och de skrattade lika högt varje gång.
Efter bad var det mat. Pannkakstårta! Gissa om gossarna mös. Massor med grädde och sylt skulle de ha! Men gott tyckte de att det var! Efter maten lekte vi lite till innan det var dags för mig att rulla vidare. In med gräsklipparen och iväg till stallet.
Varmt, jobbigt och lång tid tog det men snyggt blev det också! Bara jobbet med trimmern kvar. Efter fika med Joy och Jill åkte jag till hästarna, de är så mysiga, och sedan hem. Nu ska jag hoppa i duschen och krypa till kojs.
Puss och kram
Tisdag! Ganska tuff dag...
Igår lovade jag trafikledingen att vara bra till idag. Där lovade jag visst för mycket. Vaknade av njuren, men löfte är löfte! Bara att pallra sig iväg och jobba. Då jag dessutom är F-skattare så gäller det än mer att sköta sina uppdrag. Och det sista jag vill är att vara strulig, krånglig eller bekväm. Förhoppningsvis har jag visat en bra sida men man vet aldrig hur man uppfattas eller hur löst man hänger. Efter bara ett par mil var det på gränsen till för mycket men envis, eller kanske dum, som jag är så fortsatte jag. Efter ett par kämpiga timmar kändes det lite lättare så jag fortsatte och resten av dagen gick.
Efter avslutat pass kände jag för ett avbrott från vardagen. Hämtade Amanda, till Ica och köpte grillad kyckling, tzatziki, chips och cola, ner till stranden och bada. Det var riktigt skönt att bara sitta och njuta av tystnaden, lugnet och maten var inte helt fel den heller!!! Filip var också helnöjd!
Efter någon timme var det dags att jobba igen. Sko av och verka Kick It. Hon vilar nu så då kan hon lika gärna vara barfota i den mjuka fina hagen. Curt var fram och kelade lite medan Skip höll sig på säkert avstånd från Hjorthornsoljan! Hon avskyr verkligen lukten. Men henne fixade vi fötterna på igår så hon har det bra ändå.
Hem till duschen och sedan i säng....
Natti natti
Efter avslutat pass kände jag för ett avbrott från vardagen. Hämtade Amanda, till Ica och köpte grillad kyckling, tzatziki, chips och cola, ner till stranden och bada. Det var riktigt skönt att bara sitta och njuta av tystnaden, lugnet och maten var inte helt fel den heller!!! Filip var också helnöjd!
Efter någon timme var det dags att jobba igen. Sko av och verka Kick It. Hon vilar nu så då kan hon lika gärna vara barfota i den mjuka fina hagen. Curt var fram och kelade lite medan Skip höll sig på säkert avstånd från Hjorthornsoljan! Hon avskyr verkligen lukten. Men henne fixade vi fötterna på igår så hon har det bra ändå.
Hem till duschen och sedan i säng....
Natti natti
2009-08-03
Måndag! Akuten igen....
Hann inte mycket mer än hem igår förrän njuren började bråka igen. Mer och mer ont fick jag och till slut hade jag inget val. Till akuten. Efter hela natten där fick jag åka hem och hela dagen har den fortsatt bråka. Dock inte riktigt lika illa. Så inget jobb blev det idag.
Hela natten och dagen har jag fortsatt tänka på min tappra lilla Curt. Imorse fick jag tid på Ultuna så vi ska dit om drygt två veckor. Hade helst åkt idag! Men det var ganska snabbt ändå.
I hagen myser Curt och jag har varit där och kelat med honom ett par gånger. Han känns övertygad att jag är så stolt över honom och vår relation har nytt ännu ett djupare plan. Jag tror han förstår att jag vet nu. Kan inte förklara det men det känns som att vi förstår varandra ännu mer. Nu vid sista svängen jag var där såg jag flera obestridiga symptom som styrker att han inte ser på höger öga. Dock är han väldigt lugn och tycks inte besväras av det. Men å andra sidan har det ju inte hänt över en natt. Jag högaktar honom och önskar honom en alldeles speciell plats i Hall Of Fame! Det förtjänar han!
För övrigt har det inte hänt så mycket idag, så det är nog lika bra att krypa ner och ladda inför morgondagens jobb.
Puss och Kram
Hela natten och dagen har jag fortsatt tänka på min tappra lilla Curt. Imorse fick jag tid på Ultuna så vi ska dit om drygt två veckor. Hade helst åkt idag! Men det var ganska snabbt ändå.
I hagen myser Curt och jag har varit där och kelat med honom ett par gånger. Han känns övertygad att jag är så stolt över honom och vår relation har nytt ännu ett djupare plan. Jag tror han förstår att jag vet nu. Kan inte förklara det men det känns som att vi förstår varandra ännu mer. Nu vid sista svängen jag var där såg jag flera obestridiga symptom som styrker att han inte ser på höger öga. Dock är han väldigt lugn och tycks inte besväras av det. Men å andra sidan har det ju inte hänt över en natt. Jag högaktar honom och önskar honom en alldeles speciell plats i Hall Of Fame! Det förtjänar han!
För övrigt har det inte hänt så mycket idag, så det är nog lika bra att krypa ner och ladda inför morgondagens jobb.
Puss och Kram
2009-08-02
VARMT TACK TILL RHA & GÖRAN ÅKERSTRÖM!
Så var Ranch & Cow Nationals på Axevalla avslutat för i år. Än en gång har RHA lyckats skapa en riktigt trevlig och väl arrangerad tävling. Vädret var inte det bästa första två dagarna men det är knappast RHAs fel! Anläggningen var bra och banan helt ok. Funktionärerna var som vanligt otroligt trevliga, hjälpsamma och proffessionella!
Ett särskilt stort tack måste jag ge till vår underbara tävlingsveterinär Göran Åkerström! Han gör verkligen en enorm insats och utan honom vore mycket betydligt sämre! Få människor är så engagerade i djurens välmående och har ett så stort hjärta!
Ett speciellt varmt tack till världens goaste Amanda Segerström! Du är en helt underbar tjej och ska ha ett riktigt stort tack för all hjälp under helgen!!!!
Många Pussar och Kramar till ER ALLA!!!!!!!
Ett särskilt stort tack måste jag ge till vår underbara tävlingsveterinär Göran Åkerström! Han gör verkligen en enorm insats och utan honom vore mycket betydligt sämre! Få människor är så engagerade i djurens välmående och har ett så stort hjärta!
Ett speciellt varmt tack till världens goaste Amanda Segerström! Du är en helt underbar tjej och ska ha ett riktigt stort tack för all hjälp under helgen!!!!
Många Pussar och Kramar till ER ALLA!!!!!!!
Söndag! Åter hemma...
Söndag morgon var den sista delen i Versatility Ranch Horse, Ranch Confirmation. En typ av halter där vi skulle visa hästen för hand. Curt uppförde sig utmärkt trots att han mest ville kela och gosa. Trots detta fick han inte domarens tycke och vi placerades sist i denna klass. Därmed föll vi en placering totalt sett och kom trea totalt. Men det är inte en dålig prestation ens med full syn och ännu bättre med hans förutsättningar! Jag är så stolt över honom samtidigt som jag önskar att han hade kunnat tala om det tidigare så att jag förstått! Han visste att jag var nöjd med honom och gick glatt in i lastbilen för att åka hem till familjen.
Packa ihop allt och tacka alla och sedan iväg. Resan flöt på bra och vi åkte raka spåret till hagen. Curt var riktigt glad att vara hemma och hade bråttom till hagen. Väl i hagen drog han iväg i full galopp och bockade. Hela hästen sken av glädje och de andra med honom. Full rulle i hagen, en snabb tugga och sedan rulla. Så skönt att få vara häst! Kick It var såklart på kelhumör och kom tillbaka för lite gos och godis. Curt var inte intresserad utan ville bara kolla in att hagen var som han lämnade den.
Nu är även jag och Amanda hemma igen och trött ska jag strax gå och lägga mig! En riktigt lyckad helg och väldigt trevligt sällskap!
Packa ihop allt och tacka alla och sedan iväg. Resan flöt på bra och vi åkte raka spåret till hagen. Curt var riktigt glad att vara hemma och hade bråttom till hagen. Väl i hagen drog han iväg i full galopp och bockade. Hela hästen sken av glädje och de andra med honom. Full rulle i hagen, en snabb tugga och sedan rulla. Så skönt att få vara häst! Kick It var såklart på kelhumör och kom tillbaka för lite gos och godis. Curt var inte intresserad utan ville bara kolla in att hagen var som han lämnade den.
Nu är även jag och Amanda hemma igen och trött ska jag strax gå och lägga mig! En riktigt lyckad helg och väldigt trevligt sällskap!
Lördag! Tråkiga nyheter...
Lördag morgon var det Ranch Trail på schemat. Curt brukar tycka att Trail är alldeles för tråkigt och kan göra det hela lite roligare genom att låtsas vara rädd för alla saker. Han reagerade lite på bron men därefter bestämde han sig för att det var kul. Jag pratade hela tiden med honom och berömde hans fina insats. Han gjorde det utmärkt och vi tog en tredjeplacering på 70 poäng. Därmed låg jag och Magnus Nilsson delad tvåa.
På väg till stallet visade sig det jag befarat en tid. När Curt skulle gå in i stallet gick han rakt in i stalldörren med höger sida av huvudet. Visst att han kan vara slö och loj men inte på det viset. Jag anade genast oro med synen på höder öga och ringde Göran Åkerström. Vi möttes i veterinärstallet och gjorde flera olika tester. Tyvärr stämmer det. Curt har kraftigt nedsatt syn på höger öga. Han hade kraftigt försämrade reaktioner på den sidan och vi kunde också ana en grumlig lins. Förbannat tråkigt! Men jag kan inte annat än tänka på honom! Vilka enorma prestationer han har gjort!!! Alla frågetecken föll på plats och han har verkligen varit tapper! Hur denna underbara häst har ställt upp! Det tyckte jag i ochh för sig redan innan men tusen gånger mer nu! Att gå Cowhorse, Cutting, Trail, Timed Events, hoppa, allt och inte se ordentligt!
Hur illa det är med hans syn vet vi inte säkert förrän vi varit på klinik men bra är det inte. Jag har granskat massor med filmer på honom och rannsakat minnet och det är obestridigt något med synen på höger öga. Måndag morgon ringer jag Ultuna och ska dit fortast möjligt!
På eftermiddagen var en Cowhorse inplanerad men den kunde vi självklart inte rida. Jag kan inte utsätta honom för det nu när vi vet. Riskerna är alldeles för stora såväl för honom, mig och kalven. Och han har presterat nog! Jag kan inte be honom om något innan vi vet att han har förutsättningarna som krävs. Istället tog vi en mysig kvällspromenad tillsammans.. Och han var så kelig och go!
Under dagen kom Lotta, Wimse och Jens ner och de hade ingen plats att sova. De fick självklart bo i bussen och vi grillade tillsammans på kvällen. Mycket mat blev det så vi bjöd hej vilt över Axevalla. Tur att det fanns många hungriga munnar!
Lotta hade med sin hund, Yoga, som normalt sett inte gillar andra hundar. Hon har aldrig lekt eller gosat med andra hundar utan bara varit grinig och avvisande. Med Filip gick det super. Hon blev lugn och trygg i hans sällskap och hon till och med lekte. De gnagde ben tillsammans och slutligen sov de tillsammans i sängen! Så härligt att se en hund våga vara hund och verkligen trivas med det! Lilla Yoga har hittat sin vän och Filip ställde gladeligen upp. Han är så go, min lilla korv!
Hela dagen, kvällen och natten tänkte jag på min tappra lilla häst som bara ställer upp och försöker sitt allra bästa! Han har gjort sååå otroligt mycket mer än man någonsin kan ana och jag kan inte annat än vara ödmjuk och höggakta honom för den han är och hans enormt stora hjärta! Jag funderar självklart över de oförrätter jag gjort honom. De gånger jag korrigerat honom för "fel" som troligen bara berott på hans syn och mitt oförstånd. Och han bara förlåter mig! Visserligen har jag ändrat mig kollosalt sista åren och dessutom misstänkt synproblem och haft respekt för detta. Låtit honom informera och söka när han behövt men jag har säkerligen gjort honom oförrätt många gånger! Bara genom att försätta honom i situationer som han egentligen inte haft förutsättning för. Jag skäms och har lovat honom kraftig förbättring. Vi kan alltid bli bättre!
Jag har redan funderat länge på det och inte minst under denna helg, men nu har min älskade Vics Eternal Popcorn gjort sin sista start inom Cowhorse och Cutting! Troligen kvarstår endast Freestyle Reining för oss men jag tror inte han är det minsta ledsen för det och då är inte jag det heller. Nu har vi två avgörande anledningar, båda var för sig tillräckliga, till att inte fortsätta. En era är över men han har verkligen bevisat sin kapacitet och jag kan inte annat än vara tacksam för allt han gjort! Att tillhöra absoluta toppen i Cowhorse, utan att någonsin tränat på det eller ha full syn, det är verkligen en beundransvärd prestation!
På väg till stallet visade sig det jag befarat en tid. När Curt skulle gå in i stallet gick han rakt in i stalldörren med höger sida av huvudet. Visst att han kan vara slö och loj men inte på det viset. Jag anade genast oro med synen på höder öga och ringde Göran Åkerström. Vi möttes i veterinärstallet och gjorde flera olika tester. Tyvärr stämmer det. Curt har kraftigt nedsatt syn på höger öga. Han hade kraftigt försämrade reaktioner på den sidan och vi kunde också ana en grumlig lins. Förbannat tråkigt! Men jag kan inte annat än tänka på honom! Vilka enorma prestationer han har gjort!!! Alla frågetecken föll på plats och han har verkligen varit tapper! Hur denna underbara häst har ställt upp! Det tyckte jag i ochh för sig redan innan men tusen gånger mer nu! Att gå Cowhorse, Cutting, Trail, Timed Events, hoppa, allt och inte se ordentligt!
Hur illa det är med hans syn vet vi inte säkert förrän vi varit på klinik men bra är det inte. Jag har granskat massor med filmer på honom och rannsakat minnet och det är obestridigt något med synen på höger öga. Måndag morgon ringer jag Ultuna och ska dit fortast möjligt!
På eftermiddagen var en Cowhorse inplanerad men den kunde vi självklart inte rida. Jag kan inte utsätta honom för det nu när vi vet. Riskerna är alldeles för stora såväl för honom, mig och kalven. Och han har presterat nog! Jag kan inte be honom om något innan vi vet att han har förutsättningarna som krävs. Istället tog vi en mysig kvällspromenad tillsammans.. Och han var så kelig och go!
Under dagen kom Lotta, Wimse och Jens ner och de hade ingen plats att sova. De fick självklart bo i bussen och vi grillade tillsammans på kvällen. Mycket mat blev det så vi bjöd hej vilt över Axevalla. Tur att det fanns många hungriga munnar!
Lotta hade med sin hund, Yoga, som normalt sett inte gillar andra hundar. Hon har aldrig lekt eller gosat med andra hundar utan bara varit grinig och avvisande. Med Filip gick det super. Hon blev lugn och trygg i hans sällskap och hon till och med lekte. De gnagde ben tillsammans och slutligen sov de tillsammans i sängen! Så härligt att se en hund våga vara hund och verkligen trivas med det! Lilla Yoga har hittat sin vän och Filip ställde gladeligen upp. Han är så go, min lilla korv!
Hela dagen, kvällen och natten tänkte jag på min tappra lilla häst som bara ställer upp och försöker sitt allra bästa! Han har gjort sååå otroligt mycket mer än man någonsin kan ana och jag kan inte annat än vara ödmjuk och höggakta honom för den han är och hans enormt stora hjärta! Jag funderar självklart över de oförrätter jag gjort honom. De gånger jag korrigerat honom för "fel" som troligen bara berott på hans syn och mitt oförstånd. Och han bara förlåter mig! Visserligen har jag ändrat mig kollosalt sista åren och dessutom misstänkt synproblem och haft respekt för detta. Låtit honom informera och söka när han behövt men jag har säkerligen gjort honom oförrätt många gånger! Bara genom att försätta honom i situationer som han egentligen inte haft förutsättning för. Jag skäms och har lovat honom kraftig förbättring. Vi kan alltid bli bättre!
Jag har redan funderat länge på det och inte minst under denna helg, men nu har min älskade Vics Eternal Popcorn gjort sin sista start inom Cowhorse och Cutting! Troligen kvarstår endast Freestyle Reining för oss men jag tror inte han är det minsta ledsen för det och då är inte jag det heller. Nu har vi två avgörande anledningar, båda var för sig tillräckliga, till att inte fortsätta. En era är över men han har verkligen bevisat sin kapacitet och jag kan inte annat än vara tacksam för allt han gjort! Att tillhöra absoluta toppen i Cowhorse, utan att någonsin tränat på det eller ha full syn, det är verkligen en beundransvärd prestation!
2009-07-31
Fredag! Min älskade Curt...
Sååå underbar han är, min Curt! Och just nu gillar han mig också!
En helt annan häst gick ut från stallet med bara grimma och halsring på. Täcken också såklart då det är riktigt kallt och han fryser lika mycket som jag! Ner till banan med öronen spetsade framåt. Han var så nöjd över att äntligen slippa kläderna!
Vi var nere ganska tidigt på banan men då hade vi tid att vila länge emellan. Då vädret var så dåligt valde jag att rida som jag var. I Eternalride jacka, jeans, boots och hatt. Curt hade inga utsmyckningar alls. När det väl var dags så fick vi gå in på banan. Curt spokade lite för tälten och väggarna men kändes på topphumör. Vädret till trots så sken han av glädje! Att utrustningen betyder så mycket! Efter att vi skrittat runt en stund så fick vi gå ut från banan. Speaker Robban var inte klar meed allas musik. Efter några minuter var det dags. Curt gick lugnt in på banan och han kändes visserligen lite trött men så nöjd. Han sneglade efter publiken och var helt med mig. Ju längre vi red desto bättre kändes det. Vi improviserade hela mönstret och gjorde vad vi kände var rätt. (Film kommer snart) Jag hann inte rida särskilt länge förrän första tåren kom. Efter att vi gjort några fullspeedsrundown kunde jag inte hålla mig längre och började gråta. Jag hade gjort allt det viktiga och kände att jag inte ville be om mer när han gick så fint! Jag hoppade av och kastade mig runt halsen på honom. Pussar, tack och kramar. Fan vad jag älskar denna häst!!!!! Domaren verkade inte särskilt berörd, men vad gör det? Jag var supernöjd och Curt gjorde en riktig vinst! Han var så nöjd. Scoren blev 70.5 och vi slutade som 2a. Men placeringen har ingen betydelse i jämnförelse med min och Curts relation! Vår relation växte enormt och det betyder mer än något annat!!!
Imorgon är det dags för Ranch Trail. Antingen så ställer Curt upp och bjuder tillbaka eller så bllir han arg för att jag klär på utrustning igen och i så fall är han i titel för det! Vi får se hur det går! Mitt på dagen är en Working Cowhorse planerad också.
Nu ska jag till min älskling och ge honom godis, hösilage och massor med pussar!!!! Det blir nog inga kvar till er........
En helt annan häst gick ut från stallet med bara grimma och halsring på. Täcken också såklart då det är riktigt kallt och han fryser lika mycket som jag! Ner till banan med öronen spetsade framåt. Han var så nöjd över att äntligen slippa kläderna!
Vi var nere ganska tidigt på banan men då hade vi tid att vila länge emellan. Då vädret var så dåligt valde jag att rida som jag var. I Eternalride jacka, jeans, boots och hatt. Curt hade inga utsmyckningar alls. När det väl var dags så fick vi gå in på banan. Curt spokade lite för tälten och väggarna men kändes på topphumör. Vädret till trots så sken han av glädje! Att utrustningen betyder så mycket! Efter att vi skrittat runt en stund så fick vi gå ut från banan. Speaker Robban var inte klar meed allas musik. Efter några minuter var det dags. Curt gick lugnt in på banan och han kändes visserligen lite trött men så nöjd. Han sneglade efter publiken och var helt med mig. Ju längre vi red desto bättre kändes det. Vi improviserade hela mönstret och gjorde vad vi kände var rätt. (Film kommer snart) Jag hann inte rida särskilt länge förrän första tåren kom. Efter att vi gjort några fullspeedsrundown kunde jag inte hålla mig längre och började gråta. Jag hade gjort allt det viktiga och kände att jag inte ville be om mer när han gick så fint! Jag hoppade av och kastade mig runt halsen på honom. Pussar, tack och kramar. Fan vad jag älskar denna häst!!!!! Domaren verkade inte särskilt berörd, men vad gör det? Jag var supernöjd och Curt gjorde en riktig vinst! Han var så nöjd. Scoren blev 70.5 och vi slutade som 2a. Men placeringen har ingen betydelse i jämnförelse med min och Curts relation! Vår relation växte enormt och det betyder mer än något annat!!!
Imorgon är det dags för Ranch Trail. Antingen så ställer Curt upp och bjuder tillbaka eller så bllir han arg för att jag klär på utrustning igen och i så fall är han i titel för det! Vi får se hur det går! Mitt på dagen är en Working Cowhorse planerad också.
Nu ska jag till min älskling och ge honom godis, hösilage och massor med pussar!!!! Det blir nog inga kvar till er........
Fredag! Tråkigt väder...
Morgonen började med kraftig blåst och regn. Curt avskyr regn och han avskyr blåst. Tillsammans blir det inte det minsta bättre. Det visade sig strax innan start att vi inte skulle rida Pleasure utan Western Riding. Ganska enkelt mönster men Curt var på sämsta humör. Inte dum och bråkig utan bara att han vantrivdes i vädret! Jag också, så jag kan inte klandra honom. Vi frös och var blöta trots regnkläder av alla de slag. Inne på banan larvade Curt sig för det mesta som gick och vi missade både tempoväxlingar och fick ett byte som inte hörde till. Han berättade för alla att han inte ville vara där och scoren blev såklart därefter. Placeringen är nu nere på en 3. Imorgon går Ranch Trail vilket Curt kan göra väldigt bra om han är på rätt humör men är det som idag blir det inget roligt.
Ikväll är det Freestyle och det ser inte lovande ut med vädret. Förhoppningsvis blir han positiv utan utrustning men är det så här dåligt väder så kommer han vantrivas ändå.
Återkommer senare med ny rapport!
Puss och kram
Ikväll är det Freestyle och det ser inte lovande ut med vädret. Förhoppningsvis blir han positiv utan utrustning men är det så här dåligt väder så kommer han vantrivas ändå.
Återkommer senare med ny rapport!
Puss och kram
Torsdag! Djup insikt...
På väg till stallet mötte vi Göran Åkerström, tävlingens underbara veterinär. Vi började prata om våld, utrustning och Curt. Göran har också sett vad jag känt. De sista tre tävlingarna, Chappen 08, Chappen 09 och nu, har Curt inte varit den Cowhorsehäst han en gång varit. Han är inte dum, bråkig eller på annat sätt lat eller obstinat. Men han har inte samma glädje, go och känsla i sina ritter. Jag har redan från början misstänkt att det hade med utrustningen att göra men hoppats på att vi har haft svackor tillsammans. Men som jag skrev om Cowhorseritten idag så känns han inte intresserad längre. Inte med kläder på. Göran tyckte att jag betalat ett högt pris för att rida på en helt annan dimension men vi var fullständigt eniga att det är värt det. Det är värt att låta Curt pensioneras från det han inte längre trivs med! Han talar ett tydligt språk och jag kan inte tvinga honom! Jag älskar denna häst och han har ställt upp i 13 år på mina nycker och påhitt. Han älskar att gå utan utrustning och då är det det vi får fortsätta med. Jag har inte helt bestämt mig ännu. Jag hoppas fortfarande på att reglerna ska ändras så vi slipper rida med bett. Varför kan vi inte få rida med bosal och en hand? Jag tycker att det vore betydligt bättre för såväl häst som ryttare! Och då tror jag att Curt skulle vilja vara med igen. Om inte annat så har vi ju Timed Events där betsling är fri... Det ska funderas, men Curt har sagt sitt! Och han har definitivt rätt att få som han vill! HAN SKA inte göra saker för MIN skull, VI gör det VI tycker är kul TILLSAMMANS! Resten får vara!
På eftermiddagen var det dags för Ranch Cutting. Varken Curt eller jag visste riktigt hur detta skulle gå till så vi var förvirrade. Själva utplockningen av kalven gjorde han väldigt bra. Samma med Cuttingdelen. När det var dags att ta upp kalven mot fållan var det sämre. Jag hade för bråttom och tröck upp kalven på fel sida av konen. Då försökte jag lägga en Cowhorsecirkel. Kalven stack i full fart och Curt efter. Upp i maxtempo. Jag tror flera hann bli oroliga när jag och Curt kom dundrande rakt mot hjorden. Kalven vägrade släppa så det var bara för oss att stanna. Curt vill inte alltid sakta av när han äntligen får springa men nu gjorde han det på någon meter. Jätteduktig och lyhörd. Ut med kalven igen och upp. Placeringen sjönk till delad 2. Under klassen kändes Curt betydligt mer taggad och positiv men han informerade ändock om hans tycke om utrustning!
Efter klassen stod jag och Amanda och pratade. Curt stod lugnt och vilade. Då såg jag att hans underläpp vibrerade. Har den aldrig gjort förut vad jag sett. Jag rådfrågade Göran Åkerström som trodde det var någon typ av muskelsammandragning. Inget att oroa sig för. Men här talade Curt tydligt!
När jag tog av tränset syntes en kraftig förändring av Curt ansiktsuttryck! Både jag och Göran såg det. Det var ingen tvekan. Curt vill, för allt i världen, inte ha träns! Genast ville jag göra en förändring. Jag ville rida kommande Reiningklass utan träns men tyvärr så tillåter inte reglerna det.
Vi gick in i Reiningen med träns och samförstånd och Curt talade tydligt hela ritten att han inte trivdes. Jag korrigerade honom inte utan lät honom delge sin åsikt. Han är snäll som ställer upp ändå!
Därefter gick vi och pysslade om honom och lät honom mysa en stund. Sedan var det middag och godnatt.
På eftermiddagen var det dags för Ranch Cutting. Varken Curt eller jag visste riktigt hur detta skulle gå till så vi var förvirrade. Själva utplockningen av kalven gjorde han väldigt bra. Samma med Cuttingdelen. När det var dags att ta upp kalven mot fållan var det sämre. Jag hade för bråttom och tröck upp kalven på fel sida av konen. Då försökte jag lägga en Cowhorsecirkel. Kalven stack i full fart och Curt efter. Upp i maxtempo. Jag tror flera hann bli oroliga när jag och Curt kom dundrande rakt mot hjorden. Kalven vägrade släppa så det var bara för oss att stanna. Curt vill inte alltid sakta av när han äntligen får springa men nu gjorde han det på någon meter. Jätteduktig och lyhörd. Ut med kalven igen och upp. Placeringen sjönk till delad 2. Under klassen kändes Curt betydligt mer taggad och positiv men han informerade ändock om hans tycke om utrustning!
Efter klassen stod jag och Amanda och pratade. Curt stod lugnt och vilade. Då såg jag att hans underläpp vibrerade. Har den aldrig gjort förut vad jag sett. Jag rådfrågade Göran Åkerström som trodde det var någon typ av muskelsammandragning. Inget att oroa sig för. Men här talade Curt tydligt!
När jag tog av tränset syntes en kraftig förändring av Curt ansiktsuttryck! Både jag och Göran såg det. Det var ingen tvekan. Curt vill, för allt i världen, inte ha träns! Genast ville jag göra en förändring. Jag ville rida kommande Reiningklass utan träns men tyvärr så tillåter inte reglerna det.
Vi gick in i Reiningen med träns och samförstånd och Curt talade tydligt hela ritten att han inte trivdes. Jag korrigerade honom inte utan lät honom delge sin åsikt. Han är snäll som ställer upp ändå!
Därefter gick vi och pysslade om honom och lät honom mysa en stund. Sedan var det middag och godnatt.
2009-07-30
Torsdag! Lovande start...
Upp vid 7 och kl 8.30 började jag rida fram. Dock avbröts jag snart när det visade sig att de var två timmars försening pga av att staketet behövde säkras. Kl 11 kom klassen igång och det var Working Ranch Horse. Curt kändes väldigt fin i humöret och Reiningdelen var lugn, mjuk och fin. Lite för avslappnad nästan så vi fick korsgalopp två steg. I kodelen gjorde han en fin boxning och vi insåg båda två att kalven var tuff. I Fenceing fick vi jobba! Curt tog i för kung och fosterland och lyckades göra sitt jobb. Dock inte så smidigt som vi vill ha det. I Cirklarna var det än värre. Curt kändes nästan ointresserad och gillade inte kalven. Men han gjorde sitt jobb när jag hjälpte honom. Scoren var väntad, 199.5 p. Det innebar att jag ligger tvåa inför Ranch Cutting i eftermiddag.
Känslan mellan mig och Curt är iaf på topp och det är det absolut viktigaste!
Håll tummarna för oss!
Puss o kram
Känslan mellan mig och Curt är iaf på topp och det är det absolut viktigaste!
Håll tummarna för oss!
Puss o kram
Onsdag! YES, vi är på väg!
Upp strax efter 3 iväg och jobba. Hade ju velat vara ledig idag men så blev det inte! Tack o lov har Amanda hjälpt mig massor så det kan tänkas att vi kommer iväg i tid!
Efter jobbet hem och packa. Fixa lastbilen och hämta Curt.
Kl 12.00 rullade vi iväg! Inget glömt, Curt på topp och det är bara så skönt att få åka iväg!!!!
Resan rullade på riktigt bra, fram till vi nästan var framme. Då lurade GPSen ut oss på en liten grusväg i buschen. Det visade sig att även den vägen gick till Axevalla. Innan 18.00 var vi framme. Veterinärbesiktning direkt och den gick precis som den skulle. Curt verkar trivas och våra humör är på topp!!!
Red en sväng på kvällen och underlaget känns helt ok! Blir nog riktigt bra när de sladdat det lite till!
Efter lite mingel somnade vi vid 23.00.
Puss o Kram
Efter jobbet hem och packa. Fixa lastbilen och hämta Curt.
Kl 12.00 rullade vi iväg! Inget glömt, Curt på topp och det är bara så skönt att få åka iväg!!!!
Resan rullade på riktigt bra, fram till vi nästan var framme. Då lurade GPSen ut oss på en liten grusväg i buschen. Det visade sig att även den vägen gick till Axevalla. Innan 18.00 var vi framme. Veterinärbesiktning direkt och den gick precis som den skulle. Curt verkar trivas och våra humör är på topp!!!
Red en sväng på kvällen och underlaget känns helt ok! Blir nog riktigt bra när de sladdat det lite till!
Efter lite mingel somnade vi vid 23.00.
Puss o Kram
Tisdag!
Först lång jobbdag sedan massa förberedelser inför Axevalla. Längtar dit men just nu känns det osäkert ifall jag kommer iväg....
Måndag! Dålig dag...
Jobb igen men det var inte lätt att andas. Hela dagen hade jag tryck över bröstet. Borde nog sluta röka....
Söndag! Kul dag...
Ja, sovmorgon blev det inte.... Vaknade tidigt och satte igång med dagens sysslor. Vid lunch kom Kristina och avslutade köpet av Doc. Sedan badade vi med alla hästar i sjön. Tom Doc gick i och simmade. Sedan började vi förbereda lastbilen inför morgondagens besiktning.
Sen kväll igen....
Sen kväll igen....
Lördag! Lyckliga hästar!
Hela dagen har gått till att bygga hage. Har lyckats arrendera den mark jag länge velat ha och idag byggde vi hagen. Underbar natur med vall, äng, skog, naturligt vattenhål och lagom kuperad terräng. När hagen var klar hämtade vi hästarna. Mina hästar visste genast vad som var på gång. Trots att det är en bit mellan hagarna tyckte vi det var lättare att rida dem dit. Jag red Curt med Skip och Kick It som handhästar och Amanda red Pelle med Doc som handhäst. Joy följde med med Hugo.
Väl där visade vi först hästarna vattnet. Kick It var den enda som drack. När vi släppte dem var det race kan jag lova! Riktigt lyckliga! Ffa Hugo som också fick vara på bete en liten stund. Finns inget bättre än när hästarna har det riktigt riktigt bra! Nöjda och trötta åkte vi ham för att sova. Dock kom vi på att vi inte hade ätit så det fick bli Norrtälje istället. Träffade lite folk och tiden rann iväg.
Joy och jag kom hem vid 23.00tiden och började laga mat. Med andra ord blev det inte så tidig kväll som det var tänkt...
Väl där visade vi först hästarna vattnet. Kick It var den enda som drack. När vi släppte dem var det race kan jag lova! Riktigt lyckliga! Ffa Hugo som också fick vara på bete en liten stund. Finns inget bättre än när hästarna har det riktigt riktigt bra! Nöjda och trötta åkte vi ham för att sova. Dock kom vi på att vi inte hade ätit så det fick bli Norrtälje istället. Träffade lite folk och tiden rann iväg.
Joy och jag kom hem vid 23.00tiden och började laga mat. Med andra ord blev det inte så tidig kväll som det var tänkt...
Fredag!
Efter en bra dag på jobbet hade jag planerat att påbörja hagbygge. Dock var jag så trött att jag bara orkade planera bygget och gick istället och lade mig tidigt.
Torsdag!
Jobb igen. Dubbla pass idag. Börjar kännas i kroppen att jag inte sover tillräckligt.
Ingen riding då jag jobbade från 4.30 till 23.00...
Ingen riding då jag jobbade från 4.30 till 23.00...
Onsdag!
Ännu mer jobb. Var dock riktigt effektiv och lyckades pressa en hel del tid.
Red Curt på eftermiddagen och han gick riktigt fint!
Red Curt på eftermiddagen och han gick riktigt fint!
2009-07-20
Måndag! Pigg och jobbar för fullt...
Efter avslutat arbetspass åkte jag hem. Väl där bjöd jag katterna och Filip på köttfärs. Först tänkte jag att de skulle få lite grann. Men de tyckte ju det var så gott så de fick dela på hela paketet. Ett kilo köttfärs! Glufs så var det borta med undantag för ca 0.5 hekto som jag lade i matskålen. Därefter promenad med Filip, Sture följde också med, duschen och hopp i säng till 00.00.
Efter en väldigt otäck dröm, där jag vållade en allvarlig olycka med dödlig utgång, vaknade jag efter endast en timmas sömn. Därefter slumrade jag bara med oro att drömma samma sak igen. När klockan ringde borde jag varit väldigt trött men istället var jag pigg! Kanske av rädsla för att drömmen skulle bli verklighet om jag inte var vaksam. I drömmen var det en trafikolycka där jag körde lastbil så det kanske var befogat att vara vaksam.
Dagen flöt på och jag var inte trött alls. Däremot tog vissa saker längre tid än önskat så jag slutade det ena jobbet 5 minuter innan jag skulle vara på nästa. Det var 30 minuters bilresa emellan och jag skulle dessutom hinna hem, byta om och lämna Filip. Körigt värre och omöjligt att hinna. Ringde och meddelade mitt problem men det var helt ok att komma lite senare. En lättnadens suck...
På nästa jobb kastades jag in i massa sysslor och sedan dess har vi haft ganska fullt upp. Nu börjar tröttheten göra sig påmind men jag förbjöd den på besök! Den får komma en annan dag, nu har jag inte tid. Ska ju jobba....
Imorgon börjar dagen med bekymmer. Hann inte tanka lastbilen idag och dieseln räcker inte till första vändan. Jag har inte nycklar till varesig bommen eller ladan så det får nog bli lite väntetid och invänta de som har nycklar innan jag kommer iväg. Hade hoppats på att starta tidigt och komma hem i tid... Men icke...
Nu ska jag ner och spela lite kort med grabbarna!
Natti natti och puss och kram
Efter en väldigt otäck dröm, där jag vållade en allvarlig olycka med dödlig utgång, vaknade jag efter endast en timmas sömn. Därefter slumrade jag bara med oro att drömma samma sak igen. När klockan ringde borde jag varit väldigt trött men istället var jag pigg! Kanske av rädsla för att drömmen skulle bli verklighet om jag inte var vaksam. I drömmen var det en trafikolycka där jag körde lastbil så det kanske var befogat att vara vaksam.
Dagen flöt på och jag var inte trött alls. Däremot tog vissa saker längre tid än önskat så jag slutade det ena jobbet 5 minuter innan jag skulle vara på nästa. Det var 30 minuters bilresa emellan och jag skulle dessutom hinna hem, byta om och lämna Filip. Körigt värre och omöjligt att hinna. Ringde och meddelade mitt problem men det var helt ok att komma lite senare. En lättnadens suck...
På nästa jobb kastades jag in i massa sysslor och sedan dess har vi haft ganska fullt upp. Nu börjar tröttheten göra sig påmind men jag förbjöd den på besök! Den får komma en annan dag, nu har jag inte tid. Ska ju jobba....
Imorgon börjar dagen med bekymmer. Hann inte tanka lastbilen idag och dieseln räcker inte till första vändan. Jag har inte nycklar till varesig bommen eller ladan så det får nog bli lite väntetid och invänta de som har nycklar innan jag kommer iväg. Hade hoppats på att starta tidigt och komma hem i tid... Men icke...
Nu ska jag ner och spela lite kort med grabbarna!
Natti natti och puss och kram
2009-07-19
Söndag! Jobb igen...
Söndagen började med sovmorgon vilket var riktigt välbehövligt. Sedan ordnade jag anmälan till Ranch & Cow Nationals. Bara Curt följer med har jag nu bestämt mig för.
Därefter ringde en kollega från Hvbhemmet och undrade ifall jag kunde hoppa in för henne. Jag tvekade då veckan kommer vara tuff men då tog hon ett pass åt mig så var det löst. Bara att hinna med allt som skulle göras och åka till jobbet.
Här är det lugnt och fridfullt och passet närmar sig sitt slut. I veckan blir det nog ganska kort rapportering då det fortfarande är mycket jobb och övrig tid ska ges till Curt och Filip.
F.ö. så har Turbo, den påkörda hunden, fått komma hem idag och mår väl efter omständigheterna. Stor kram till alla i familjen!
Många kramar
Därefter ringde en kollega från Hvbhemmet och undrade ifall jag kunde hoppa in för henne. Jag tvekade då veckan kommer vara tuff men då tog hon ett pass åt mig så var det löst. Bara att hinna med allt som skulle göras och åka till jobbet.
Här är det lugnt och fridfullt och passet närmar sig sitt slut. I veckan blir det nog ganska kort rapportering då det fortfarande är mycket jobb och övrig tid ska ges till Curt och Filip.
F.ö. så har Turbo, den påkörda hunden, fått komma hem idag och mår väl efter omständigheterna. Stor kram till alla i familjen!
Många kramar
2009-07-18
Lördag! Riktigt lyckad dag!
Lördagen skulle börja med sovmorgon hade jag tänkt. Klarvaken 5.00, suck! Lyckades doock somna om och sov i omgångar till 10.00. Pigg och badsugen åt jag en snabb frukost, böt till bikini och så pkte jag och Filip till stranden. Väl där möttes vi av ett 50tal Belgare. Det visade sig att scouter från Belgien invaderat området, men de var väldigt trevliga och var knappast till problem. Jag och Filip badade och när jag solade tog Filip skugga från bilen. Efter några timmar kom mamma med gossarna. Vi badade och hade kul innan vi satte igång grillarna. Grillmat, bad, grillmat, bad! Gossarna njöt i fulla muggar!
Efter det åkte jag hem och fixade lite i väntan på att det skulle bli svalare. Vid 19 tiden åkte jag till hagen och hämtade Curt. Han var alldeles för pigg så jag jobbade honom först från marken. Han hade riktigt kul och vi hade bra kontakt. Efter markjobbet hoppade jag upp, självklart utan utrustning. Han var först lite spänd och larvade sig för saker utanför men därefter jobbade han jättefint. Bort till banan och testade vår kontakt lite. Han slarvade lite då jag inte litade på att han skulle vara med. Efter en paus gjorde vi tre jobb till. Bra men inte helt där jag önskade. En kort paus till och så sa jag "Ett slide till. Vi gör den riktigt bra så slutar vi sen". Fattade galopp och bad honom öka. Han ökade bra men ganska snabbt. Jag tyckte nästan det kändes som om han skulle sticka och bad honom stoppa. I tron om attt det inte skulle bli bra satt jag dåligt. Men han satte sig, och inte lite heller! Stenhårt och så djupt han kunde! 8-9 meter! Snacka om att vi människor tror för mycket! Han var såå duktig så jag hoppade av direkt och han fick rulla sig. Gos och sedan gick vi tillbaka till hagen. Lika nöjda båda två!
Resten av kvällen ska jag bara ta det lungt och vila!
Pussar och kramar
Efter det åkte jag hem och fixade lite i väntan på att det skulle bli svalare. Vid 19 tiden åkte jag till hagen och hämtade Curt. Han var alldeles för pigg så jag jobbade honom först från marken. Han hade riktigt kul och vi hade bra kontakt. Efter markjobbet hoppade jag upp, självklart utan utrustning. Han var först lite spänd och larvade sig för saker utanför men därefter jobbade han jättefint. Bort till banan och testade vår kontakt lite. Han slarvade lite då jag inte litade på att han skulle vara med. Efter en paus gjorde vi tre jobb till. Bra men inte helt där jag önskade. En kort paus till och så sa jag "Ett slide till. Vi gör den riktigt bra så slutar vi sen". Fattade galopp och bad honom öka. Han ökade bra men ganska snabbt. Jag tyckte nästan det kändes som om han skulle sticka och bad honom stoppa. I tron om attt det inte skulle bli bra satt jag dåligt. Men han satte sig, och inte lite heller! Stenhårt och så djupt han kunde! 8-9 meter! Snacka om att vi människor tror för mycket! Han var såå duktig så jag hoppade av direkt och han fick rulla sig. Gos och sedan gick vi tillbaka till hagen. Lika nöjda båda två!
Resten av kvällen ska jag bara ta det lungt och vila!
Pussar och kramar
Fredag! Trasig bil = LEDIG!!!
Natten till fredag var tuff, problem med andningen igen. Trött som bara den dels pga av jobb, dels på att jag inte är bra och därmed haft svårt att sova och dels då det blivit många sena kvällar. Iväg till jobbet och börja 5.00. Hann köra en sväng innan trafikledningen meddelade ändring, Tack o lov! En kort boggievända innan nästa långtur. Väl hos kunden skulle jag backa in till tipplatsen. Det knakade, som det gjort sedan jag fick bilen men vi har inte hittat något fel, en gång lite och sedan small det ordentligt. Boggieliftens balk gick av! Jobbigt, bara att smyga tillbaka till gropen. Efter diskussion och ingen verkstad tillgänglig beslöt Vdn att vi skulle ställa bilen. YES! LEDIG!!! Till garaget och parkera.
In i bilen och Filip kämpade mot värmen. Mot badet! Riktigt mysigt var det. Bara jag och Filip som gärna svalkade magen i vattnet. Därefter tvingade jag mig själv till vila. Skulle bara vila en stund men sov 3 timmar! Sedan hopp i duschen och byta om. Handla och iväg på grillfest hos Mi.
Väl där hälsade vi på alla. Konstigt det här med sociala beteenden. Jag älskar Mi och Christoffer och trivs verkligen i deras sällskap! Men det var bara några få andra där som jag överhuvudtaget fick någon kontakt med. Ingen var otrevlig eller dum på något sätt. Jag kände mig bara så malplacerad och kunde inte hitta något gemensamt med dem. Undlig känsla då jag knappast brukar ha problem att prata... Men jag valde att prata med dem jag funkade med och hade det riktigt trevligt. Inte så långt in på festen hände det som inte får hända! Grannens 13 åriga pojke skulle hämta deras hund. Han gjorde precis som de alla gör flera gånger om dagen och hunden sprang mot Mis grind. Pang! Där kom en bil, som tack o lov inte körde särskilt fort, och träffade Turbo. Tydliga däckmärken syntes på hans huvud och han haltade ordentligt ena bak. Lotta (ägaren) och hennes man åkte genast till Albano, Mi tog hand om Niklas (sonen) som var förkrossad då han tyckte det var hans fel och jag tog hand om föraren. Det tog några timmar innan vi fick besked men Turbo tyckte ha klarat sig väl efter omständigheterna. Han hade inga synliga skelettskador eller blödningar. Det enda som var, visserligen ganska graverande, var att han vinglade när han gick och hade lite blod i urinen. Han fick stanna för observation.
Festen dog omedelbart efter olyckan och vi åkte hem ganska snart efter att alla var tillbaka. STOR KRAM till TURBo, Lotta med familj, Mi och Christoffer och alla andra inblandade!
Kramar
In i bilen och Filip kämpade mot värmen. Mot badet! Riktigt mysigt var det. Bara jag och Filip som gärna svalkade magen i vattnet. Därefter tvingade jag mig själv till vila. Skulle bara vila en stund men sov 3 timmar! Sedan hopp i duschen och byta om. Handla och iväg på grillfest hos Mi.
Väl där hälsade vi på alla. Konstigt det här med sociala beteenden. Jag älskar Mi och Christoffer och trivs verkligen i deras sällskap! Men det var bara några få andra där som jag överhuvudtaget fick någon kontakt med. Ingen var otrevlig eller dum på något sätt. Jag kände mig bara så malplacerad och kunde inte hitta något gemensamt med dem. Undlig känsla då jag knappast brukar ha problem att prata... Men jag valde att prata med dem jag funkade med och hade det riktigt trevligt. Inte så långt in på festen hände det som inte får hända! Grannens 13 åriga pojke skulle hämta deras hund. Han gjorde precis som de alla gör flera gånger om dagen och hunden sprang mot Mis grind. Pang! Där kom en bil, som tack o lov inte körde särskilt fort, och träffade Turbo. Tydliga däckmärken syntes på hans huvud och han haltade ordentligt ena bak. Lotta (ägaren) och hennes man åkte genast till Albano, Mi tog hand om Niklas (sonen) som var förkrossad då han tyckte det var hans fel och jag tog hand om föraren. Det tog några timmar innan vi fick besked men Turbo tyckte ha klarat sig väl efter omständigheterna. Han hade inga synliga skelettskador eller blödningar. Det enda som var, visserligen ganska graverande, var att han vinglade när han gick och hade lite blod i urinen. Han fick stanna för observation.
Festen dog omedelbart efter olyckan och vi åkte hem ganska snart efter att alla var tillbaka. STOR KRAM till TURBo, Lotta med familj, Mi och Christoffer och alla andra inblandade!
Kramar
2009-07-16
Yes! I did it again!!! USA har besvarat debatten mot våld!!!
Har just fåått mail från The Humane Society Of The United States! De har nu också reagerat över våldet mot hästar på tävling och har, med anledning av att jag kontaktade dem, väckt debatt med NRHA, NCHA och NRCHA om just detta!
F-n så bra! Blir såååå glad! Har än en gång lyckats påverka åt rätt håll och det var inte lite heller!!!
Det heter ofta att en person inte kan göra skillnad. Men det är FEL! En person kan göra skillnad och förhoppningsvis förljer flera efter.
Nu kan jag ( om jag överhuvudtaget kan sova efter det här ) gott och veta att iallafall några hästar får det bättre!
STOR PUSS
F-n så bra! Blir såååå glad! Har än en gång lyckats påverka åt rätt håll och det var inte lite heller!!!
Det heter ofta att en person inte kan göra skillnad. Men det är FEL! En person kan göra skillnad och förhoppningsvis förljer flera efter.
Nu kan jag ( om jag överhuvudtaget kan sova efter det här ) gott och veta att iallafall några hästar får det bättre!
STOR PUSS
Torsdag! Doc är nu helt såld!
Efter en jobbig natt med andningssvårigheter var det dags att åka till jobbet igen. Tröttt och inte pigg i halsen. Ganska bra jobbdag utan större bekymmer. Bilen är fortfarande trasig och det är lite krångel att få den att fungera trots att den inte fungerar...
Lunchen spenderade jag och Filip i Häggvik med Mi och Kari (Mis hund). Vi tog en glass medan hundarna lekte. Ett mysigt avbrott på dagen. Efter att vi suttit en stund i gräset och det var dags att gå skulle jag resa mig. Knäet ur led... Suck! Bara att trycka tillbaka och fortsätta. Känns dock fortfarande att det inte är som det borde.
För andra gången på två dagar tackade jag nej till jobb!!!! VDn undrade ifall jag kunde jobba över men jag tackade faktiskt nej. Vet inte vad som hänt, något är fel!!!
Efter avslutat pass var det hem och byta om. Hämta Curt och Doc i hagen och till stallet för besiktning. Kristinas vän skulle komma som representant och de kom vid 16.30 tiden. Veterinären skulle komma 17.00 men ringde och meddelade att hon var försenad. Ca 1 timma trodde hon, det visade sig vara betydligt längre. Ellinor var tvungen att åka så vi lovade att filma besiktningen istället.
Besiktningen gick utmärkt! Inga hältor, skador eller andra hinder för köp. Jätteskönt, man vet ju aldrig säkert vid böjprov. Doc skötte sig klockrent och var riktigt duktig faktiskt! Så nu är han såld till, vad jag tror, ett underbart hem och en lovande framtid! Jag är så glad att jag trodde på honom och gav honom en chans!
Just hemkommen ska jag äta lite, duscha och sova. Upp kl 4.30 igen....
Ett strot grattis till Doc och Kristina!!!
Puss och kram
Lunchen spenderade jag och Filip i Häggvik med Mi och Kari (Mis hund). Vi tog en glass medan hundarna lekte. Ett mysigt avbrott på dagen. Efter att vi suttit en stund i gräset och det var dags att gå skulle jag resa mig. Knäet ur led... Suck! Bara att trycka tillbaka och fortsätta. Känns dock fortfarande att det inte är som det borde.
För andra gången på två dagar tackade jag nej till jobb!!!! VDn undrade ifall jag kunde jobba över men jag tackade faktiskt nej. Vet inte vad som hänt, något är fel!!!
Efter avslutat pass var det hem och byta om. Hämta Curt och Doc i hagen och till stallet för besiktning. Kristinas vän skulle komma som representant och de kom vid 16.30 tiden. Veterinären skulle komma 17.00 men ringde och meddelade att hon var försenad. Ca 1 timma trodde hon, det visade sig vara betydligt längre. Ellinor var tvungen att åka så vi lovade att filma besiktningen istället.
Besiktningen gick utmärkt! Inga hältor, skador eller andra hinder för köp. Jätteskönt, man vet ju aldrig säkert vid böjprov. Doc skötte sig klockrent och var riktigt duktig faktiskt! Så nu är han såld till, vad jag tror, ett underbart hem och en lovande framtid! Jag är så glad att jag trodde på honom och gav honom en chans!
Just hemkommen ska jag äta lite, duscha och sova. Upp kl 4.30 igen....
Ett strot grattis till Doc och Kristina!!!
Puss och kram
2009-07-15
Onsdag! Lite invecklad dag slutade väldigt mysigt...
Efter drygt 4 timmar hemma var det dags att bege sig igen. Jobb från 5.00 till 15.00 var det tänkt men så biidde det inte. Två vändor till Värmdö och en till Sollentuna borde jag hunnit gott och väl. Om bara allt gått som det skulle.
Första svängen till Värmdö gick egentligen utan problem men då jag hade fullt lass så fick jag inte åka med på färjan. Fick vänta till nästa. Vid nästa färja hann den bli full så jag fick inte plats. Vänta igen. Och så fortsatte det även på hemvägen.
Andra svängen gick till Sollentuna. Ibland, eller egentligen ganska ofta, har jag svårt att förstå hur folk tänker. Väl där ville kunden att jag skulle backa ut i katastrofal terräng. Över stenar större än hjulen, gropar djupare än metern, stockar, löst skräp och ca 20-40 cm löst toppmaterial. Jag förstod genast att det inte gick men kunden var övertygad. Jag backade så långt jag kunde och förklarade att jag av säkerhetsskäl inte kunde backa längre. Kunden förstod inte varför och tyckte jag skulle ta sats.... Efter samtal med Trafikledningen beslöt jag att inte försöka mer. Efter mycket diskussion skulle kunden ändock ha lassen. Som han vill. Jag tippade där det gick och 1.5 timmar efter ankomst var jag klar. Till det hela hör att lasset vägde 37.4 ton! Detta lass skulle kunden sedemera flytta ca 70 meter. För hand med skottkärra! På en dag!!! Helt otroligt....
Kraftigt försenad var det dags för sista lasset. Till Värmdö igen. Då det hunnit bli eftermiddag så var jag knappast mer ensam i färjeläget och jag fick vänta varje resa. 8 färjor senare var jag tillbaka på fastlandet och med kosan hemåt. Innan jag kom tillbaka till garaget, tankat och parkerat hade klockan hunnit passera 17.00. Ingen fara alls om det inte varitt för dagen innan....
Hem och en snabb fika. Iväg till hästarna och så red jag och Amanda ut med Curt och Pelle. Barbacka med endast grimma, barfota, shorts och linnne. Mot badet! Det finns ett ställe i närheten som inte är allmännt och där får vi bada med hästarna. En mysig tur på ca 2.5 timmar.
Snabbt till Nodsta och titta till hästarna där, till Norrtälje för att handla och sedan hem. Ska nu försöka få i en liten bit mat, duscha, gå med Filip och sedan krypa ner.
Oj, höll nästan på att glömma. Har väl förträngt det redan... Idag ringde en av mina uppdragsgivare och ville ha hjälp på ca 25 timmar i helgen. Jag fick verkligen bita mig i tungan för att inte säga ja. Efter lite samling av mod och respekt mot min kropp sa jag faktiskt nej. Nej? Till jobb? Ja, så var det. Tror bestämt att det är första gången jag sagt nej! Vet inte om jag skäms eller är stolt... Känns som att jag sviker dem men samtidigt kanske det är bra att för en gångs skull begränsa mig lite. Kommer ha jobbat dryga 80 timmar iallafall den här veckan...
Puss o kram
Första svängen till Värmdö gick egentligen utan problem men då jag hade fullt lass så fick jag inte åka med på färjan. Fick vänta till nästa. Vid nästa färja hann den bli full så jag fick inte plats. Vänta igen. Och så fortsatte det även på hemvägen.
Andra svängen gick till Sollentuna. Ibland, eller egentligen ganska ofta, har jag svårt att förstå hur folk tänker. Väl där ville kunden att jag skulle backa ut i katastrofal terräng. Över stenar större än hjulen, gropar djupare än metern, stockar, löst skräp och ca 20-40 cm löst toppmaterial. Jag förstod genast att det inte gick men kunden var övertygad. Jag backade så långt jag kunde och förklarade att jag av säkerhetsskäl inte kunde backa längre. Kunden förstod inte varför och tyckte jag skulle ta sats.... Efter samtal med Trafikledningen beslöt jag att inte försöka mer. Efter mycket diskussion skulle kunden ändock ha lassen. Som han vill. Jag tippade där det gick och 1.5 timmar efter ankomst var jag klar. Till det hela hör att lasset vägde 37.4 ton! Detta lass skulle kunden sedemera flytta ca 70 meter. För hand med skottkärra! På en dag!!! Helt otroligt....
Kraftigt försenad var det dags för sista lasset. Till Värmdö igen. Då det hunnit bli eftermiddag så var jag knappast mer ensam i färjeläget och jag fick vänta varje resa. 8 färjor senare var jag tillbaka på fastlandet och med kosan hemåt. Innan jag kom tillbaka till garaget, tankat och parkerat hade klockan hunnit passera 17.00. Ingen fara alls om det inte varitt för dagen innan....
Hem och en snabb fika. Iväg till hästarna och så red jag och Amanda ut med Curt och Pelle. Barbacka med endast grimma, barfota, shorts och linnne. Mot badet! Det finns ett ställe i närheten som inte är allmännt och där får vi bada med hästarna. En mysig tur på ca 2.5 timmar.
Snabbt till Nodsta och titta till hästarna där, till Norrtälje för att handla och sedan hem. Ska nu försöka få i en liten bit mat, duscha, gå med Filip och sedan krypa ner.
Oj, höll nästan på att glömma. Har väl förträngt det redan... Idag ringde en av mina uppdragsgivare och ville ha hjälp på ca 25 timmar i helgen. Jag fick verkligen bita mig i tungan för att inte säga ja. Efter lite samling av mod och respekt mot min kropp sa jag faktiskt nej. Nej? Till jobb? Ja, så var det. Tror bestämt att det är första gången jag sagt nej! Vet inte om jag skäms eller är stolt... Känns som att jag sviker dem men samtidigt kanske det är bra att för en gångs skull begränsa mig lite. Kommer ha jobbat dryga 80 timmar iallafall den här veckan...
Puss o kram
Tisdag! Lång jobbdag...
Upp klockan 4.30 och iväg till jobbet. Började 5,00 och slutade kl 15.30 på lastbilsjobbet. Hem och äta lite snabbt. Byta om och iväg till nästa. Där jobbade jag till 23.00. Till Norrtälje och fika lite snabbt och sedan hem. Ut med Filip (som för övrigt spenderat sista dygnet hos mamma eftersom jag skulle jobba så mycket), in i duschen och i säng.
En alldeles för lång dag att berätta i detalj men mycket skratt var det. Det vanliga dagliga strulet var såklart också med...
Natti natti
En alldeles för lång dag att berätta i detalj men mycket skratt var det. Det vanliga dagliga strulet var såklart också med...
Natti natti
2009-07-12
Söndag! Mecka, mecka och åter mecka!
Söndagen var redan bokad för att byta värmepaket i mammas bil. Men jag hade ju ordnat lite mer jobb...
Hela eftermiddagen har vi spenderat med att demontera två bakaxlar, montera en och titta på den rasade. Ja, rasad är det minsta man kan säga. Ganska rent var det. Erik frågade lite undrande om det inte skulle sitta något mer där. "Jo, det är det som ligger där nere i delar", svarade jag. Ett drev hade sprängts och de andra var kuggarna borta på. Ska man göra det så ska man göra det ordentligt....
Medan Jens och Erik monterade bakaxeln rev jag och Marcus bort två värmepaket. Det första gick bra då den bilen var ganska rensad och vi kunde nyttja avbitartången en del men på mammas bil skulle vi ju kunna bygga dit det nya också...
Väldigt trångt var det, men ett antal skratt och svordomar senare hade vi lyckats! Provkörning av fläkt och bakaxel gick super bortsett från att hastighetsgivaren inte var kompatibel. Men den byter vi lätt när vi har en ny.
Nu är vi klara och jag ska bara hoppa i duschen innan det är dags att krypa ner. Inte mycket häst blev det i helgen men kul har vi haft och det är ändock viktigast!
Puss och kram
Hela eftermiddagen har vi spenderat med att demontera två bakaxlar, montera en och titta på den rasade. Ja, rasad är det minsta man kan säga. Ganska rent var det. Erik frågade lite undrande om det inte skulle sitta något mer där. "Jo, det är det som ligger där nere i delar", svarade jag. Ett drev hade sprängts och de andra var kuggarna borta på. Ska man göra det så ska man göra det ordentligt....
Medan Jens och Erik monterade bakaxeln rev jag och Marcus bort två värmepaket. Det första gick bra då den bilen var ganska rensad och vi kunde nyttja avbitartången en del men på mammas bil skulle vi ju kunna bygga dit det nya också...
Väldigt trångt var det, men ett antal skratt och svordomar senare hade vi lyckats! Provkörning av fläkt och bakaxel gick super bortsett från att hastighetsgivaren inte var kompatibel. Men den byter vi lätt när vi har en ny.
Nu är vi klara och jag ska bara hoppa i duschen innan det är dags att krypa ner. Inte mycket häst blev det i helgen men kul har vi haft och det är ändock viktigast!
Puss och kram
Måndag! Allt som vanligt...
En vanlig dag i kaoset... Började jobba kl 6.00 då jag inte hade ordrarna för dagen. "De ligger i bilen" sa kontoret. Icke, tänkte jag när jag kom till bilen. In till kontoret igen. "Men var är de då?" undrade trafikledningen. "I brevlådan" svarade någon. Icke, igen. "Nä, men de har jag här" sa en annan. Och så iväg. Första svängen till Kista. Först tippade jag bilen utan problem. Sedan var det dags för första kassetten. Då jag stod i uppförsbacke så skulle denna kassett dras på i nedförsbacke. Inte bra, lätt att få alldeles för hög hastighet på rälsen. Mycket riktigt! Den stack iväg alldeles för snabbt så jag hann inte få undan hydraulslangarna i tid. En ganska liten smäll mot drivhjulet och pang. Så gick hjulhylsan sönder. Suck!!! Men då det var nedförsbacke och hastigheten hög så åkte kassetten på iallafall. Tippa och sedan skulle jag få tillbaka den. Ingen drivning. Hämta en hjulgrävare och förklara problemet. Kassetten var snart tillbaka på släpet och sedan rangera och tippa den sista kassetten. Ringa mecken, chefen och trafikledningen. Bara att åka till verkstaden. En timma senare var jag framme men då hade de inte tid så jag fick åka till en annan verkstad. Väl där hade de rast. Vänta, vänta och åter vänta. Efter två timmar var det fixat, som de kallade det. Ena drivhjulet var borttaget, systemet omkopplat och allt skulle fungera att rangera då de testkört.
Bort mot gropen. Då ringde trafikledningen. Omplanering. Nu skulle jag köra en sväng till Rimbo innan Kista. Ganska bra då jag inte var säker på att grejorna skulle fungera och det är betydligt närmare till Rimbo än Kista. Väl i Rimbo fanns inte en kotte på plats för att ta emot. De var på semester hela bolaget. Ingen markering var jag skulle tippa heller. Efter många om och men så kunde ett annat bolag tala om var materialet skulle vara. Tippade bilen. Sedan skulle jag över med den trasiga kassetten. Två meter stråle med hydraulolja! Kul, lika bra att låta bli så kassetten inte skulle bli fast på bilen. Ringde mecken som skulle komma inom 30 minuter. Under tiden rangerade jag den hela kassetten. När mecken kom fick vi först dra åt hydraulkopplingarna vilket verkstaden tydligt inte gjort. Sedan på med kassetten. Tippa och sedan försöka få tillbaka den. Icke! Samma fel som innan. Till slut fick vi iallafall tillbaka kassetten men beslutade att det inte var lönt att köra förrän den var helt reparerad. Inte roligt att bli stående någonstans!
Under dagen hade huvudvärken växt sig värre och värre och tack och lov fick jag sluta för dagen. I och för sig var så gott som full dag redan gjord men jag slapp övertid iallafall. Hem, titta till alla djur och sedan vila en liten stund för att därefter åka till tandläkaren.
Hos tandläkaren fick jag en läkare som inte förstod eller kunde göra sig förstådd på svenska eller engelska. Det var inte lätt, rent ut sagt omöjligt, att få henne att förstå vad jag ville ha gjort. En timma senare gav jag upp! Tröstlöst! Jag har absolut inget emot att det är utländska läkare men de måste ju kunna förstå och göra sig förstådda. Enligt min åsikt är det en förutsättning för att servicen ska fungera.
Efter det misslyckade tandläkarbesöket åkte jag och handlade och sedan skulle jag hem och laga mat. Jag kunde ju trots allt äta då planerna inte blev som de var tänkta! När jag just tagit mig igenom köerna söderut ringde mamma. Hon stod två mil längre norrut med bilproblem. Bara att vända och åka dit. 10 minuter senare hade jag än en gång passerat köerna och kommit ur Norrtälje. Upp till Sebende och byta bil med mamma. När jag körde bilen var det inget fel längre men hon är väldigt rädd för sådana saker och upplevde det säkert värre än det kanske var. Nåväl, dryga timman senare var jag tillbaka där jag var. Hem och laga mat var det...
Sedan långpromenad med Filip och katterna, natta Hugo och nu sitter jag och bloggar. Imorgon väntar en ganska tuff dag. Först lastbil från 5.30 till ca 15.30-16.00 och därefter jobbar jag på Ungdomshemmet mellan 16.30 och 22.30. Därefter upp vid ca 4.00 igen på onsdag. Inte mycket tid för vila där inte så det är nog bäst att komma i säng i tid idag...
Som syrran sa: Det vore ett paradis om det inte vore för dårarna! Och "dårarna", det är vi!
Många pussar och kramar
Bort mot gropen. Då ringde trafikledningen. Omplanering. Nu skulle jag köra en sväng till Rimbo innan Kista. Ganska bra då jag inte var säker på att grejorna skulle fungera och det är betydligt närmare till Rimbo än Kista. Väl i Rimbo fanns inte en kotte på plats för att ta emot. De var på semester hela bolaget. Ingen markering var jag skulle tippa heller. Efter många om och men så kunde ett annat bolag tala om var materialet skulle vara. Tippade bilen. Sedan skulle jag över med den trasiga kassetten. Två meter stråle med hydraulolja! Kul, lika bra att låta bli så kassetten inte skulle bli fast på bilen. Ringde mecken som skulle komma inom 30 minuter. Under tiden rangerade jag den hela kassetten. När mecken kom fick vi först dra åt hydraulkopplingarna vilket verkstaden tydligt inte gjort. Sedan på med kassetten. Tippa och sedan försöka få tillbaka den. Icke! Samma fel som innan. Till slut fick vi iallafall tillbaka kassetten men beslutade att det inte var lönt att köra förrän den var helt reparerad. Inte roligt att bli stående någonstans!
Under dagen hade huvudvärken växt sig värre och värre och tack och lov fick jag sluta för dagen. I och för sig var så gott som full dag redan gjord men jag slapp övertid iallafall. Hem, titta till alla djur och sedan vila en liten stund för att därefter åka till tandläkaren.
Hos tandläkaren fick jag en läkare som inte förstod eller kunde göra sig förstådd på svenska eller engelska. Det var inte lätt, rent ut sagt omöjligt, att få henne att förstå vad jag ville ha gjort. En timma senare gav jag upp! Tröstlöst! Jag har absolut inget emot att det är utländska läkare men de måste ju kunna förstå och göra sig förstådda. Enligt min åsikt är det en förutsättning för att servicen ska fungera.
Efter det misslyckade tandläkarbesöket åkte jag och handlade och sedan skulle jag hem och laga mat. Jag kunde ju trots allt äta då planerna inte blev som de var tänkta! När jag just tagit mig igenom köerna söderut ringde mamma. Hon stod två mil längre norrut med bilproblem. Bara att vända och åka dit. 10 minuter senare hade jag än en gång passerat köerna och kommit ur Norrtälje. Upp till Sebende och byta bil med mamma. När jag körde bilen var det inget fel längre men hon är väldigt rädd för sådana saker och upplevde det säkert värre än det kanske var. Nåväl, dryga timman senare var jag tillbaka där jag var. Hem och laga mat var det...
Sedan långpromenad med Filip och katterna, natta Hugo och nu sitter jag och bloggar. Imorgon väntar en ganska tuff dag. Först lastbil från 5.30 till ca 15.30-16.00 och därefter jobbar jag på Ungdomshemmet mellan 16.30 och 22.30. Därefter upp vid ca 4.00 igen på onsdag. Inte mycket tid för vila där inte så det är nog bäst att komma i säng i tid idag...
Som syrran sa: Det vore ett paradis om det inte vore för dårarna! Och "dårarna", det är vi!
Många pussar och kramar
Lördag! Doc såld och lek som slutar med problem...
Lördagen började med att skriva köpekontrakt för Doc. Nu är kontrakt skrivet och om han går igenom veterinärbesiktning så är han såld.
På eftermiddagen gick vi på American Car Show och sedan lite mat i trevligt sällskap. Därefter åkte vi in för att se lite fler bilar. Väldigt få showade så jag kunde ju inte låta bli. Två burnouts och sedan var det klippt. Bakaxeln skjuten. Jobbigt! Bogsering till stallet och byta bil. Träffade lite folk och tittade på bilar. Lite nostalgi att vara i bilkretsarna...
Därefter hem och äta och sedan somnade hela ligan.
Natti natti
På eftermiddagen gick vi på American Car Show och sedan lite mat i trevligt sällskap. Därefter åkte vi in för att se lite fler bilar. Väldigt få showade så jag kunde ju inte låta bli. Två burnouts och sedan var det klippt. Bakaxeln skjuten. Jobbigt! Bogsering till stallet och byta bil. Träffade lite folk och tittade på bilar. Lite nostalgi att vara i bilkretsarna...
Därefter hem och äta och sedan somnade hela ligan.
Natti natti
2009-07-11
Fredag! Skratta får jag iallafall göra...
Upp 4.30 och iväg till jobbet... Trött och väldigt svårt att andas igen. Men men, det kan jag göra en annan dag. På väg till jobbet började bilen rycka lite. Har inte hunnit tanka på ett par dagar och mätaren har legat i botten. Men det gör inget, jag har ju dunk i bilen. Soppan räckte till jobbet och så iväg. Tre vändor till Bålsta stod på planeringen. Redan första vändan kände jag mig osäker på om jag skulle klara hela dagen men det gick. Bara att kämpa på.
Under dagen funderade jag hur jag skulle göra om flera ville ha Doc. Högsta bud känns så fel. Vem passar bäst? Linnea var jättego och verkade väldigt kunnig. Högst lämplig! Maria och hennes dotter, jätte trevliga men har de den erfarenhet som behövs? Kristina, så trevlig och rar, rätt attityd och väldigt ödmjuk. Vem passar bäst för Doc? Jag tror att Kristina och Doc är Perfectfit! Nä, ingen budgivning, det får bli bäst lämpad! Hästen måste gå först!
Sista svängen hämtade jag upp Amanda vid motorvägen och fick lite sällskap. Ett roligt sms förhöjde eftermiddagen också. Med glatt humör åkte vi hemåt, skrattandes med hög musik. Väl tillbaka vid garaget ringde en försäkringsförsäljare. Att de inte begriper bättre. Tjat, tjat och tjat! Jag blir bara irriterad och obstinat! Tänker inte köpa nägonting när de tjatar!
In i min bil och iväg. Just det ingen soppa... Går nog... Det hoppade och röck, hostade och stannade. Torsk! Helt tomt var det. Ut och ta dunken. TOM! Ehh, jobbigt. Jag ringde och ringde. Försökte få tag i någon som var i närheten och kuunde hämta dunken i stallet. Till slut fick jag tag i Lotta Skoglund. Gullig som hon var kom hon direkt! Stort tack!!!
Medan vi satt där hann Kristina ringa. Hon blev bara mer och mer kär i Doc och hade bestämt sig. Hon ville ha honom. Jag förklarade mina tankar jag haft under dagen och förklarade att jag tror att hon är den som passar bäst! De andra kanske tycker att jag sviker dem eller så men hästen måste, oavsett vad, gå i första hand! Jag sa ja och köpet var bestämt. Vi gjorde upp allt runt omkring och var överens om hur det skulle gå till! Bara hem och skriva kontrakt!
Så glad jag blir för Doc! Kristina kommer ha mycket tid för honom och under våra samtal har jag förstått att hon vet vad som krävs med en unghäst. Jag tror att det kommer bli super! Hon vill dessutom satsa på Fälttävlan vilket jag tror passar Doc som handen i handsken.
Vi skulle egentligen rida Doc på kvällen men då jag frågade Kristina hur hon ville ha det så ville hon ha honom precis som han är. Hon ville helst att vi inte skulle göra någonting med honom mer än den dagliga skötseln. I den aspekten är hon att betrakta som ägare av hästen så så får det bli. Amanda var nog lite besviken att inte få rida en gång till men hon var helt och fullt införstådd i varför.
Jaha, då blev det inget rida så då åkte jag till mamma och åt middag. Därefter var jag så trött så jag fick åka hem och lägga mig. Inget roligare än så på fredagkvällen...
Under dagen funderade jag hur jag skulle göra om flera ville ha Doc. Högsta bud känns så fel. Vem passar bäst? Linnea var jättego och verkade väldigt kunnig. Högst lämplig! Maria och hennes dotter, jätte trevliga men har de den erfarenhet som behövs? Kristina, så trevlig och rar, rätt attityd och väldigt ödmjuk. Vem passar bäst för Doc? Jag tror att Kristina och Doc är Perfectfit! Nä, ingen budgivning, det får bli bäst lämpad! Hästen måste gå först!
Sista svängen hämtade jag upp Amanda vid motorvägen och fick lite sällskap. Ett roligt sms förhöjde eftermiddagen också. Med glatt humör åkte vi hemåt, skrattandes med hög musik. Väl tillbaka vid garaget ringde en försäkringsförsäljare. Att de inte begriper bättre. Tjat, tjat och tjat! Jag blir bara irriterad och obstinat! Tänker inte köpa nägonting när de tjatar!
In i min bil och iväg. Just det ingen soppa... Går nog... Det hoppade och röck, hostade och stannade. Torsk! Helt tomt var det. Ut och ta dunken. TOM! Ehh, jobbigt. Jag ringde och ringde. Försökte få tag i någon som var i närheten och kuunde hämta dunken i stallet. Till slut fick jag tag i Lotta Skoglund. Gullig som hon var kom hon direkt! Stort tack!!!
Medan vi satt där hann Kristina ringa. Hon blev bara mer och mer kär i Doc och hade bestämt sig. Hon ville ha honom. Jag förklarade mina tankar jag haft under dagen och förklarade att jag tror att hon är den som passar bäst! De andra kanske tycker att jag sviker dem eller så men hästen måste, oavsett vad, gå i första hand! Jag sa ja och köpet var bestämt. Vi gjorde upp allt runt omkring och var överens om hur det skulle gå till! Bara hem och skriva kontrakt!
Så glad jag blir för Doc! Kristina kommer ha mycket tid för honom och under våra samtal har jag förstått att hon vet vad som krävs med en unghäst. Jag tror att det kommer bli super! Hon vill dessutom satsa på Fälttävlan vilket jag tror passar Doc som handen i handsken.
Vi skulle egentligen rida Doc på kvällen men då jag frågade Kristina hur hon ville ha det så ville hon ha honom precis som han är. Hon ville helst att vi inte skulle göra någonting med honom mer än den dagliga skötseln. I den aspekten är hon att betrakta som ägare av hästen så så får det bli. Amanda var nog lite besviken att inte få rida en gång till men hon var helt och fullt införstådd i varför.
Jaha, då blev det inget rida så då åkte jag till mamma och åt middag. Därefter var jag så trött så jag fick åka hem och lägga mig. Inget roligare än så på fredagkvällen...
Torsdag!
Ja, körigt är väl det minsta jag kan kalla det nu. Mycket jobb och mycket annat på en gång. Men som sagt, jag trivs bäst när det är som mest.
Först jobb från 5.00 till 16.30. Skulle sluta tidigare då jag endast hade tre vändor till Kista idag men icke... Då jag kört jord idag och skka köra sand imorgon så måste jag tvätta. Ffa med tanke på att det regnat ganska mycket idag. Väl tillbaka vid garaget vid 14.00 visar det sig att det var fler än jag som skulle tvätta. Handskotta flaken och göra så rent jag kan... 14.30 fortfarande lika lång kö. Klockan 15.30 ringde Maria, en spekulant på Doc som skulle komma en timma senare. 16.15 kom jag äntligen in i hallen. Tvätta fort som attan och ut och parkera.
Iväg mot hagen och möta spekulanterna. En väldigt trevlig familj som nu redan hade hunnit bekanta sig med Doc. Klockan 17.30 skulle kiropraktorn komma och titta på Curt så det var bara att hämta honom. Alla hästar hade börjat gå ner mot andra sidan av hagen så jag sprang för att hinna ikapp dem. Curt såg snart att jag var på väg och stannade. Min älskade Curt! Han väntade vackert på mig och vände sig t.o.m. Kick It upptäckte snart att jag var där och kom hon med. Curt blev sur och visade att det var hans matte! När jag kom ner till grinden drog alla hästar i full fart mot ängen. Men inte Curt. Han väntade snällt med mig. Då nästa spekulant skulle komma 18.30 så tyckte jag det var smidigast att ta med Doc till stallet. På med grimma på Curt så red jag efter de andra.
Spekulanterna såg lite oroade ut när jag kom på Curt med Doc som handhäst och tre lösa hästar. För mig är det vardag men alla uppfattar det nog inte så enkelt...
Så red jag ttill stallet. Curt kände sig utvald och klev nöjt på. Doc ville öka så ganska snart travade vi. Doc var lycklig som äntligen fick göra något kul! Vid stallet försökte vi få Doc att showa i hagen men det ville inte han. Så jag sprang med honom istället. Och han showade! Så fin han är!
Sedan kom Micke (kiropraktorn). Han letade och letade men hittade inga fel på Curt. Jag berättade då att det fanns tre hemligheter. Leta ännu mer. Ut och trava. Inga fel. Då berättade jag och Micke var chockad att det inte finns några spår från skadorna. Curt mådde finfint och Micke gissade på att han skulle bli 100år!
17.00 Dags att gå tillbaka till hagen. Jag ledde Curt och Erik tog Doc. På väg tillbaka ringde Kristina, nästa spekulant. Hon hann ner till hagen innan vi kom och mötte oss. En väldigt rar, go och ödmjuk tjej som jag genast tyckte om. Och hon tyckte om Doc. Två timmar senare stod vi fortfarande och pratade. Hon var nog på vippen att säga att hon ville ha honom direkt men jag avrådde henne att bestämma sig på plats. Jag hade gjort upp med de andra spekulanterna att vi skulle sätta igång Doc fredag kväll och att de skulle komma och rida på lördag. Jag berättade detta för Kristina och sa att hon skulle ringa senast lördag lunch om hon hade betämt sig innan. Jag förklarade också att jag inte visste hur jag skulle kunna särskilja dem om flera ville ha honom. Jag tycker inte att budgivning hör hemma när det gäller hästar. Och defenitivt inte högsta bud. Hästen går först och rätt hem är betydligt viktigare än priset.
Sedan hem, äta en liten macka och hopp i säng. Trött som få...
Först jobb från 5.00 till 16.30. Skulle sluta tidigare då jag endast hade tre vändor till Kista idag men icke... Då jag kört jord idag och skka köra sand imorgon så måste jag tvätta. Ffa med tanke på att det regnat ganska mycket idag. Väl tillbaka vid garaget vid 14.00 visar det sig att det var fler än jag som skulle tvätta. Handskotta flaken och göra så rent jag kan... 14.30 fortfarande lika lång kö. Klockan 15.30 ringde Maria, en spekulant på Doc som skulle komma en timma senare. 16.15 kom jag äntligen in i hallen. Tvätta fort som attan och ut och parkera.
Iväg mot hagen och möta spekulanterna. En väldigt trevlig familj som nu redan hade hunnit bekanta sig med Doc. Klockan 17.30 skulle kiropraktorn komma och titta på Curt så det var bara att hämta honom. Alla hästar hade börjat gå ner mot andra sidan av hagen så jag sprang för att hinna ikapp dem. Curt såg snart att jag var på väg och stannade. Min älskade Curt! Han väntade vackert på mig och vände sig t.o.m. Kick It upptäckte snart att jag var där och kom hon med. Curt blev sur och visade att det var hans matte! När jag kom ner till grinden drog alla hästar i full fart mot ängen. Men inte Curt. Han väntade snällt med mig. Då nästa spekulant skulle komma 18.30 så tyckte jag det var smidigast att ta med Doc till stallet. På med grimma på Curt så red jag efter de andra.
Spekulanterna såg lite oroade ut när jag kom på Curt med Doc som handhäst och tre lösa hästar. För mig är det vardag men alla uppfattar det nog inte så enkelt...
Så red jag ttill stallet. Curt kände sig utvald och klev nöjt på. Doc ville öka så ganska snart travade vi. Doc var lycklig som äntligen fick göra något kul! Vid stallet försökte vi få Doc att showa i hagen men det ville inte han. Så jag sprang med honom istället. Och han showade! Så fin han är!
Sedan kom Micke (kiropraktorn). Han letade och letade men hittade inga fel på Curt. Jag berättade då att det fanns tre hemligheter. Leta ännu mer. Ut och trava. Inga fel. Då berättade jag och Micke var chockad att det inte finns några spår från skadorna. Curt mådde finfint och Micke gissade på att han skulle bli 100år!
17.00 Dags att gå tillbaka till hagen. Jag ledde Curt och Erik tog Doc. På väg tillbaka ringde Kristina, nästa spekulant. Hon hann ner till hagen innan vi kom och mötte oss. En väldigt rar, go och ödmjuk tjej som jag genast tyckte om. Och hon tyckte om Doc. Två timmar senare stod vi fortfarande och pratade. Hon var nog på vippen att säga att hon ville ha honom direkt men jag avrådde henne att bestämma sig på plats. Jag hade gjort upp med de andra spekulanterna att vi skulle sätta igång Doc fredag kväll och att de skulle komma och rida på lördag. Jag berättade detta för Kristina och sa att hon skulle ringa senast lördag lunch om hon hade betämt sig innan. Jag förklarade också att jag inte visste hur jag skulle kunna särskilja dem om flera ville ha honom. Jag tycker inte att budgivning hör hemma när det gäller hästar. Och defenitivt inte högsta bud. Hästen går först och rätt hem är betydligt viktigare än priset.
Sedan hem, äta en liten macka och hopp i säng. Trött som få...
2009-07-08
Nu är det körigt...
Just hemkommen från ett jobb, varit ute med hunden och om 6 timmar ska jag iväg till nästa jobb. Många kanske skulle bli tokiga men jag trivs som bäst när det är som mest! Får se hur länge det håller i sig, men jag hoppas att ddet är här för att stanna!
Inte mycket annat att berätta om idag. Dagens jobb är sekretessbelagt så det kan jag inte berätta om. Det enda jag kan säga är att det är på ett ungdomshem för grabbar. Riktigt kul var det!
Morgon började lite illa kan man säga. Jill åkte igår in med grannens Kaspiska sto och dennas treveckorsföl. Stoet hade kolik och var riktigt dålig. På Ultuna kunde man bara konstatera att hon blödde invärtes och det fanns inget annat att göra än att avliva henne fortast möjligt. Jag vaknade imorse med ett sms om att de behövde en amma. Hopp upp ur sängen och ut för att röka. Då möttes jag av Sture (en av mina katter ) som var ordentligt halt ena bak. Gick igenom honom men hottade ingenting. Nu mår haan bra igen. Men vadd gäller fölet så letade jag direkt efter en amma via Ammajouren. Det fanns ett sto i Norrtälje så det var bara att förmedla direkt. Jag vet att de varit och tittat på stoet och att de skulle åka över med det men sen har jag jobbat och inte kunnat få veta något mer. Hoppas verkligen att det fungerade!!!
Därefter var jag på försäkringsmöte och ordnade lite säkerhet fför mig själv. Allaa djur och så är försäkrade men själv har jag inte haft något skydd alls. Var hög tid....
Efter det åt jag frukost med gossarna hos mormor. Vi var ner och pratade lite med Lollo och fölet. Hon har lugnat sig betydligt. Men det otroliga är att barnen har kunnat gå fram utan minsta orolighet från hennes sida sedan första dagen! Det är ingen tvekan om att någon vuxen varit riktigt elak mot henne någon gång! Men hon gör stor skillnad på barn och vuxna! Barn fullkomligt älskar hon medan vuxna är lite läskiga. Hon har verkligen fått upp förtroendet för oss under det år vi haft henne men man märker att minnena finns där.
Sedan köpte jag en ny telefon då min nuvarande börjat krångla lite för mycket. Så förhoppningsvis kan jag snart ta emot mms igen!
Litet senare var det dags att ta hand om hästarna. Pelle var lika svårfångad idag och jag och Amanda fick hjälpas åt. Sedan iväg till jobbet!
Ja, det var onsdagens bravader. Ha det så bra och många kramar!
Inte mycket annat att berätta om idag. Dagens jobb är sekretessbelagt så det kan jag inte berätta om. Det enda jag kan säga är att det är på ett ungdomshem för grabbar. Riktigt kul var det!
Morgon började lite illa kan man säga. Jill åkte igår in med grannens Kaspiska sto och dennas treveckorsföl. Stoet hade kolik och var riktigt dålig. På Ultuna kunde man bara konstatera att hon blödde invärtes och det fanns inget annat att göra än att avliva henne fortast möjligt. Jag vaknade imorse med ett sms om att de behövde en amma. Hopp upp ur sängen och ut för att röka. Då möttes jag av Sture (en av mina katter ) som var ordentligt halt ena bak. Gick igenom honom men hottade ingenting. Nu mår haan bra igen. Men vadd gäller fölet så letade jag direkt efter en amma via Ammajouren. Det fanns ett sto i Norrtälje så det var bara att förmedla direkt. Jag vet att de varit och tittat på stoet och att de skulle åka över med det men sen har jag jobbat och inte kunnat få veta något mer. Hoppas verkligen att det fungerade!!!
Därefter var jag på försäkringsmöte och ordnade lite säkerhet fför mig själv. Allaa djur och så är försäkrade men själv har jag inte haft något skydd alls. Var hög tid....
Efter det åt jag frukost med gossarna hos mormor. Vi var ner och pratade lite med Lollo och fölet. Hon har lugnat sig betydligt. Men det otroliga är att barnen har kunnat gå fram utan minsta orolighet från hennes sida sedan första dagen! Det är ingen tvekan om att någon vuxen varit riktigt elak mot henne någon gång! Men hon gör stor skillnad på barn och vuxna! Barn fullkomligt älskar hon medan vuxna är lite läskiga. Hon har verkligen fått upp förtroendet för oss under det år vi haft henne men man märker att minnena finns där.
Sedan köpte jag en ny telefon då min nuvarande börjat krångla lite för mycket. Så förhoppningsvis kan jag snart ta emot mms igen!
Litet senare var det dags att ta hand om hästarna. Pelle var lika svårfångad idag och jag och Amanda fick hjälpas åt. Sedan iväg till jobbet!
Ja, det var onsdagens bravader. Ha det så bra och många kramar!
2009-07-07
Nu ska jag hålla mig lugn i 12 timmar till....
Ja då var ännu en dag till ända. Inga katastrofer under dagen men lite saker har som vanligt hänt!
Igår kväll var syrran på cirkus med gossarna. Lyckan var fullkomlig och Elloit sa: " Det här måste vi göra varje dag mamma. Tur att du fått nya bannkkonton"! Tänk vad lätt det är när man är liten... Därefter red de kamel med glädje. Strax därefter fick han väldigt ont i ryggen igen. Hem och kolla hur han mådde. Över 40 graders feber och ganska snart var han inte kontaktbar. Till Norrtälje och möta mormor och ambulans. Oliwer var så go och både hämtade filtar, lindade in och bar på lillebror! i Norrtälje fick Oliwer åka hem till mormor och Pua och Elliot med ambulans till Astrid Lingrens Sjukhus. Under färden vaknade Elliot till och sa: "Kul att åka ambulans fast det inte är prio 1!" Trots att han var sjuk så fanns humorn i behåll. Det visade sig vara Borrelian som ännu intee gett med sig. Nu är han hemma igen, men på väg hem grät han för att Pua skulle stanna på ÖoB. Där fanns nämligen "sådana där fyrkantiga godisar" som moster haft. Toblerone var det han ville ha. Syrran fick ringa mig för att förstå vad han ville ha.
Oliwer fick vara med mormor under dagen och sedan med och fira Amanda som fyllde 16 idag! Jättestort GRATTIS, gumman! Sedan viille Oliwer åka med moster och mormor på Kinarestaurang. Erik följde också med. Där valde han jättestora räkor! Sedan blev han så mätt att han fick ont i magen och lade sig för att vila i mosters knä. Hur söt kan man vara?
Många kloka ord ramlade ur gossen idag, att han blivit så stor!?!
Lucy låter sig fortfarande inte imponeras särskilt av Alfred och hon har blivit ganska kaxig. Doc och Skip fick idag gå in till stora hagen och de andra hästarna. Doc tog det hela med stort lugn medan Skip febrilt letade igenom för att se ifall någon blivit hingst. Ingen hade det så då försökte hon få igång Kick It. Kan inte annat än skratta åt dem!
Lungorna fortsätter göra sig påminda. Två gånger idag har det varit illa igen men ordnat sig ganska snart. Har ont hela tiden men det lättar nog vad det lider. Klarar fortfarande inte att ta i. Då skenar pulsen och andningen klarar inte mer än vilostatus. Jobbigt att andas för vila och arbeta hårt. Matematiken går inte riktigt ihop där tyvärr...
Ingen klarhet för övrigt idag, men det ordnar sig alltid på ett eller annat sätt!
Att jag ska hålla mig lugn i 12 timmar till är för att jag imorgon ska försöka ordna lite säkerhet för mig själv. Är kanske hög tid att skaffa en olycksfallsförsäkring. Man vet ju aldrig när jag lyckas nästa gång....
Kramar till er alla och än en gång GRATTIS AMANDA!!!!
Igår kväll var syrran på cirkus med gossarna. Lyckan var fullkomlig och Elloit sa: " Det här måste vi göra varje dag mamma. Tur att du fått nya bannkkonton"! Tänk vad lätt det är när man är liten... Därefter red de kamel med glädje. Strax därefter fick han väldigt ont i ryggen igen. Hem och kolla hur han mådde. Över 40 graders feber och ganska snart var han inte kontaktbar. Till Norrtälje och möta mormor och ambulans. Oliwer var så go och både hämtade filtar, lindade in och bar på lillebror! i Norrtälje fick Oliwer åka hem till mormor och Pua och Elliot med ambulans till Astrid Lingrens Sjukhus. Under färden vaknade Elliot till och sa: "Kul att åka ambulans fast det inte är prio 1!" Trots att han var sjuk så fanns humorn i behåll. Det visade sig vara Borrelian som ännu intee gett med sig. Nu är han hemma igen, men på väg hem grät han för att Pua skulle stanna på ÖoB. Där fanns nämligen "sådana där fyrkantiga godisar" som moster haft. Toblerone var det han ville ha. Syrran fick ringa mig för att förstå vad han ville ha.
Oliwer fick vara med mormor under dagen och sedan med och fira Amanda som fyllde 16 idag! Jättestort GRATTIS, gumman! Sedan viille Oliwer åka med moster och mormor på Kinarestaurang. Erik följde också med. Där valde han jättestora räkor! Sedan blev han så mätt att han fick ont i magen och lade sig för att vila i mosters knä. Hur söt kan man vara?
Många kloka ord ramlade ur gossen idag, att han blivit så stor!?!
Lucy låter sig fortfarande inte imponeras särskilt av Alfred och hon har blivit ganska kaxig. Doc och Skip fick idag gå in till stora hagen och de andra hästarna. Doc tog det hela med stort lugn medan Skip febrilt letade igenom för att se ifall någon blivit hingst. Ingen hade det så då försökte hon få igång Kick It. Kan inte annat än skratta åt dem!
Lungorna fortsätter göra sig påminda. Två gånger idag har det varit illa igen men ordnat sig ganska snart. Har ont hela tiden men det lättar nog vad det lider. Klarar fortfarande inte att ta i. Då skenar pulsen och andningen klarar inte mer än vilostatus. Jobbigt att andas för vila och arbeta hårt. Matematiken går inte riktigt ihop där tyvärr...
Ingen klarhet för övrigt idag, men det ordnar sig alltid på ett eller annat sätt!
Att jag ska hålla mig lugn i 12 timmar till är för att jag imorgon ska försöka ordna lite säkerhet för mig själv. Är kanske hög tid att skaffa en olycksfallsförsäkring. Man vet ju aldrig när jag lyckas nästa gång....
Kramar till er alla och än en gång GRATTIS AMANDA!!!!
2009-07-06
Då har man nog gjort bort sig igen!
Vet inte hur jag lyckas men på något vänster ställer jag ju alltid till det! Visserligen är detta inte bekräftat men omständigheterna och magkänslan är övertygande.
Ni som känner mig vet hur svårflörtad, envis, rättfram och klumpig jag kan vara. Men jag anser att det är bättre att vara ärlig och osmidig än smidig och oärlig. Ni vet också att jag helst inte lägger energi på onödiga saker. Däribland så vill jag inte lägga energi på ytliga diskussioner och bara hålla en mask för sakens skull. Ska det vara så ska det vara från hjärtat. Men nu är det ju så att alla inte känner mig lika väl...
En ganska ny vän ( eller om jag nu sabbat det ) och jag har haft mycket kontakt under en kort period. Jag körde som vanligt på med min humor men också bekräftelse på att jag tyckte denna någon var en väldigt intressant person. Som vanligt så sa jag ju saker som bara ramlar ur och inte är så väl genomtänkta. Även om jag jobbar på att bli bättre där så är målet inte ännu nått... Jag har nu känslan av att ha vilselett denna person genom mina kommentarer och skrämts. Ärligt talat så tror jag att jag lyckats framställa mig som en ganska naiv, desperat och galen person...
Så är knappast fallet, jo galen är jag, men inte på det negativa sättet. Detta kanske inte riktigt hör hemma här tycker ni men för mig gör det det. Jag jobbar konstant med att försöka bli en bättre människa och lära känna mig själv allt djupare för att inte begå misstag. Jag avskyr verkligen att skada, såra, svika eller på annat sätt göra någon ens det minsta illa! Verkligen tråkigt om jag nu på något sett gjort denna person orätt! Det var aldrig min intension och nu står jag lite i en återvändsgränd. Ska jag, med risk att förvärra, ta tag i det och försöka förklara eller avvakta och först få bekräftat att det är som det verkar?
Det här med självkänndom har ju verkligen med Eternal Ride att göra. Allt jag gör med hästarna handlar om just det. Att kunna rannsaka sig själv och se sina egna fel och brister men självklart även styrkor. Det är ju jag och inte hästen som gör det hela invecklat!
Bara lite funderingar så här en måndagskväll i Juli...
Om denna person läser, det tror jag inte men, och känner sig träffad så kontakta gärna mig och fråga, skäll eller prata så löser vi förhoppningsvis eventuella missförstånd!
Många kramar
Ni som känner mig vet hur svårflörtad, envis, rättfram och klumpig jag kan vara. Men jag anser att det är bättre att vara ärlig och osmidig än smidig och oärlig. Ni vet också att jag helst inte lägger energi på onödiga saker. Däribland så vill jag inte lägga energi på ytliga diskussioner och bara hålla en mask för sakens skull. Ska det vara så ska det vara från hjärtat. Men nu är det ju så att alla inte känner mig lika väl...
En ganska ny vän ( eller om jag nu sabbat det ) och jag har haft mycket kontakt under en kort period. Jag körde som vanligt på med min humor men också bekräftelse på att jag tyckte denna någon var en väldigt intressant person. Som vanligt så sa jag ju saker som bara ramlar ur och inte är så väl genomtänkta. Även om jag jobbar på att bli bättre där så är målet inte ännu nått... Jag har nu känslan av att ha vilselett denna person genom mina kommentarer och skrämts. Ärligt talat så tror jag att jag lyckats framställa mig som en ganska naiv, desperat och galen person...
Så är knappast fallet, jo galen är jag, men inte på det negativa sättet. Detta kanske inte riktigt hör hemma här tycker ni men för mig gör det det. Jag jobbar konstant med att försöka bli en bättre människa och lära känna mig själv allt djupare för att inte begå misstag. Jag avskyr verkligen att skada, såra, svika eller på annat sätt göra någon ens det minsta illa! Verkligen tråkigt om jag nu på något sett gjort denna person orätt! Det var aldrig min intension och nu står jag lite i en återvändsgränd. Ska jag, med risk att förvärra, ta tag i det och försöka förklara eller avvakta och först få bekräftat att det är som det verkar?
Det här med självkänndom har ju verkligen med Eternal Ride att göra. Allt jag gör med hästarna handlar om just det. Att kunna rannsaka sig själv och se sina egna fel och brister men självklart även styrkor. Det är ju jag och inte hästen som gör det hela invecklat!
Bara lite funderingar så här en måndagskväll i Juli...
Om denna person läser, det tror jag inte men, och känner sig träffad så kontakta gärna mig och fråga, skäll eller prata så löser vi förhoppningsvis eventuella missförstånd!
Många kramar
Så var semestern slut!
Det var knappast några problem att sysselsätta mig under semestern. Jobb, jobb och jobb. Blev inringd igen så nu är det jobb i minst 5 veckor framåt. Därefter får vi se. Jobbar på att bli ledig till Axevalla så jag kan åka dit med Curt. Vore riktigt kul! Särskilt efter att Jan Strömberg ordnat Freestyle på min förfrågan. Skulle vara rent av taskigt ifall jag inte dök upp då! 
Därefter var vi ner & hälsade på Gem. Hon mår hur bra som helst och trivs väl i sin roll på ridskolan. Hon hade dock haft olovligt besök här om natten. En årshingst (troligen Quarter) hade rymt in till henne. Ingen vet ifall hon är betäckt, men det märker vi snart... Och om det är en Quarter som pappa så blir inte jag ledsen...
Idag har vi börjat fira Amanda med att köra över Lucy till Alfred. Amanda har med andra ord fått ett föl i födelsedagspresent. Agneta står för kostnaden fram till att fölet är avvant och vi står för språnget. En ganska skaplig 16-årspresent tror jag. Amanda har varit kär i både Lucy och Alfred sedan hon först såg dem så bättre föräldrar till fölet kan det knappast bli.
Lucy har aldrig varit ifrån Curt, Kick It eller tidigare Maggan så det var nog lite av en chock för henne. Hon gick hur snällt som helst på transporten och stod minst lika snällt på vägen dit. Väl där kände hon igen sig men hittade inte sina kompisar. När vi släppte in Alfred såg hon för första gången vuxen ut. Hon hade klass och stil och lät sig inte imponeras av honom i första taget! Där har jag fostrat henne väl... Han kämpade på och var hur fin som helst! Lucy fortsatte vara svårflörtad och ropade mest efter sin egna familj (Curt & Kick It). Men tyvärr måste ju även Lucy bli vuxen! Fast hon inte vill...
Nu ska hon gå kvar där i några veckor så hon säkert hinner bli dräktig, hinner få gå med Lollo & fölet och får leva lite utan sin trygga hemmiljö. Amanda var lycklig men nog lite chockad. För mig var det självklart att hon ska få ett föl men för henne var det nog större än så.
Dagen varvades med lite shopping. Ja, shopping! Jag har varit & handlat! Kors i taket. Men jag har mina ryck var femte år eller något... Köpte två par nya jeans, en tröja och ett par skor. Riktigt mycket för att vara jag...
Sedan tillbaka till mamma där det vankades middag. Jag, Joy, Amanda, Pua, Oliwer, Elliot, Erik & mamma. Trevlig grillmiddag i lugn & ro. Sedan tillbaka till hästarna.
Pelle har de sista dagarna varit livrädd för människor. Ingen av oss vet vad som hänt. Amanda & Pelle har inte haft någon dispyt och han har bara varit ledig i hagen men något måste ha hänt. han går ibland att lura i fällan så vi får tag i huvan men så snart han upptäcker det så kastar han sig handlöst bakåt och slåss för sitt liv. Pelle har alltid varit hur go som helst och kommer i galopp när han ser en människa! Imorgon ska vi jobba med honom & försöka ta reda på vad som skrämmer honom. Han är inte dum, utan rädd, vilket förbryllar ännu mer!
Därefter var vi ner & hälsade på Gem. Hon mår hur bra som helst och trivs väl i sin roll på ridskolan. Hon hade dock haft olovligt besök här om natten. En årshingst (troligen Quarter) hade rymt in till henne. Ingen vet ifall hon är betäckt, men det märker vi snart... Och om det är en Quarter som pappa så blir inte jag ledsen...
De små olyckor som hänt idag hoppar vi över... Blir bara långrandigt...
Faktum är att jag är trött den tidiga timman till trots och tänkte stänga ner hjärnverksamheten för idag!
Puss & Kram till Er alla!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)