En vanlig dag i kaoset... Började jobba kl 6.00 då jag inte hade ordrarna för dagen. "De ligger i bilen" sa kontoret. Icke, tänkte jag när jag kom till bilen. In till kontoret igen. "Men var är de då?" undrade trafikledningen. "I brevlådan" svarade någon. Icke, igen. "Nä, men de har jag här" sa en annan. Och så iväg. Första svängen till Kista. Först tippade jag bilen utan problem. Sedan var det dags för första kassetten. Då jag stod i uppförsbacke så skulle denna kassett dras på i nedförsbacke. Inte bra, lätt att få alldeles för hög hastighet på rälsen. Mycket riktigt! Den stack iväg alldeles för snabbt så jag hann inte få undan hydraulslangarna i tid. En ganska liten smäll mot drivhjulet och pang. Så gick hjulhylsan sönder. Suck!!! Men då det var nedförsbacke och hastigheten hög så åkte kassetten på iallafall. Tippa och sedan skulle jag få tillbaka den. Ingen drivning. Hämta en hjulgrävare och förklara problemet. Kassetten var snart tillbaka på släpet och sedan rangera och tippa den sista kassetten. Ringa mecken, chefen och trafikledningen. Bara att åka till verkstaden. En timma senare var jag framme men då hade de inte tid så jag fick åka till en annan verkstad. Väl där hade de rast. Vänta, vänta och åter vänta. Efter två timmar var det fixat, som de kallade det. Ena drivhjulet var borttaget, systemet omkopplat och allt skulle fungera att rangera då de testkört.
Bort mot gropen. Då ringde trafikledningen. Omplanering. Nu skulle jag köra en sväng till Rimbo innan Kista. Ganska bra då jag inte var säker på att grejorna skulle fungera och det är betydligt närmare till Rimbo än Kista. Väl i Rimbo fanns inte en kotte på plats för att ta emot. De var på semester hela bolaget. Ingen markering var jag skulle tippa heller. Efter många om och men så kunde ett annat bolag tala om var materialet skulle vara. Tippade bilen. Sedan skulle jag över med den trasiga kassetten. Två meter stråle med hydraulolja! Kul, lika bra att låta bli så kassetten inte skulle bli fast på bilen. Ringde mecken som skulle komma inom 30 minuter. Under tiden rangerade jag den hela kassetten. När mecken kom fick vi först dra åt hydraulkopplingarna vilket verkstaden tydligt inte gjort. Sedan på med kassetten. Tippa och sedan försöka få tillbaka den. Icke! Samma fel som innan. Till slut fick vi iallafall tillbaka kassetten men beslutade att det inte var lönt att köra förrän den var helt reparerad. Inte roligt att bli stående någonstans!
Under dagen hade huvudvärken växt sig värre och värre och tack och lov fick jag sluta för dagen. I och för sig var så gott som full dag redan gjord men jag slapp övertid iallafall. Hem, titta till alla djur och sedan vila en liten stund för att därefter åka till tandläkaren.
Hos tandläkaren fick jag en läkare som inte förstod eller kunde göra sig förstådd på svenska eller engelska. Det var inte lätt, rent ut sagt omöjligt, att få henne att förstå vad jag ville ha gjort. En timma senare gav jag upp! Tröstlöst! Jag har absolut inget emot att det är utländska läkare men de måste ju kunna förstå och göra sig förstådda. Enligt min åsikt är det en förutsättning för att servicen ska fungera.
Efter det misslyckade tandläkarbesöket åkte jag och handlade och sedan skulle jag hem och laga mat. Jag kunde ju trots allt äta då planerna inte blev som de var tänkta! När jag just tagit mig igenom köerna söderut ringde mamma. Hon stod två mil längre norrut med bilproblem. Bara att vända och åka dit. 10 minuter senare hade jag än en gång passerat köerna och kommit ur Norrtälje. Upp till Sebende och byta bil med mamma. När jag körde bilen var det inget fel längre men hon är väldigt rädd för sådana saker och upplevde det säkert värre än det kanske var. Nåväl, dryga timman senare var jag tillbaka där jag var. Hem och laga mat var det...
Sedan långpromenad med Filip och katterna, natta Hugo och nu sitter jag och bloggar. Imorgon väntar en ganska tuff dag. Först lastbil från 5.30 till ca 15.30-16.00 och därefter jobbar jag på Ungdomshemmet mellan 16.30 och 22.30. Därefter upp vid ca 4.00 igen på onsdag. Inte mycket tid för vila där inte så det är nog bäst att komma i säng i tid idag...
Som syrran sa: Det vore ett paradis om det inte vore för dårarna! Och "dårarna", det är vi!
Många pussar och kramar
