Har för endast några minuter sedan kommit innanför dörren i Finsta. Min första tanke var: "Det här känns inte hemma!" Jag saknar alldeles för många alldeles för mycket helt enkelt!
Veckan har som vanligt innehållit ett antal tråkigare incidenter, men det är ju ändock vardag när det gäller mig så ingen lär bli förvånad, men framförallt har jag fått äran att lära känna så många nya underbara människor! Hinner inte nämna Er med namn ikväll, men det kommer, och jag tror de flesta av Er redan vet det! Jag hoppas det iallafall! Det Ni har gjort för mig den här veckan har varit värt allt det tråkiga! Att få se att det finns så många goda, snälla, omtänksamma, intelligenta, trevliga, hjälpsamma, osjälviska, gulliga, engagerade och älskvärda människor är bättre än ord kan beskriva! Kanske låter konstigt, men jag värderar sådant väldigt högt och blir bara så lycklig att jag måste berätta vad jag känner för Er!
Imorgon kommer en betydligt mer ingående rapport! Finns så mycket jag vill säga!
Men de jag verkligen inte kan vänta med att hylla är mina underbara djur!!! Filip som inte viker min sida en tum och sprang efter ambulansen, Curt som försökte få sin extremt trögfattade matte att förstå att hon inte skulle rida och när hon inte ens lyssnade på honom så räddade han hela situationen och Kick It som gick emot sin vilja för att hjälpa mig och min lilla förvirrade Lucy! Hur skulle hon kunna göra jobbet åt mig när jag t.o.m. var mer förvirrad än henne! Jag älskar Dem alla av hela mitt hjärta och jag högaktar Dem för allt De är och allt De gör!
Tusen Pussar, Kramar och Tack Till Er Alla!!!!!!!!!!
